Beslutet jag gjort, att inte slåss mot Jättarna och i stället använda mig av det LJUS som finns inom oss alla och sprida KÄRLEK istället för kamp, visade sig vara ett bra drag.  Tills jag tappade gnistan.

Mörkret trängde sig in och jag fylldes av trötthet när jag såg FDA:s senaste utspel i kampen mot att befria människor från att bli friska från Ebola. Tre företag har i veckan som gått, personligt blivit uppsökta av FDA personal, vilket är mycket ovanligt. De fick överlämnat varningsbrev med hot om åtal, om de inte tar bort påståenden på sina hemsidor, om att deras produkter kan ta död på Ebola-virus.

Ett av de drabbade företagen är Solution Foundation, med KOLLOIDALT SILVER, nanosilver.

FDA har dock gått ut med, att i Ebola-fallet kan man tänka sig att använda obevisade läkemedel. Allt utom kolloidalt silver. Varför? För att kolloidalt silver tar hand om virus på ett effektivt sätt?

Jag ska inte skylla ebolaviruset på min tappade gnista. Uppgivenheten som kom över mig, handlade också om att året är 2014.  Borde det inte vara självklart att vi har tillgång till NATURLIG HÄLSOSAM MAT. Rätt att välja NATURLIG ALTERNATIVMEDICINSK  BEHANDLING.  Få en fullständig OCH SANN  bild av VACCINATIONER och MEDICINER. Dessutom skulle GENMANIPULERAD MAT överhuvudtaget inte existera eftersom människors kunskap om vad GMO innebär, skulle vara så stor att GMO-odling, skulle vara helt uteslutet.

Där satt jag med min tappade gnista och hade just bestämt mig för sluta ta in sanningen och ljuset. Sluta söka fakta och engagera mig. Låta lögnerna från etablissemanget härja helt fritt. Sluta undersöka och leta sanningar. Däremot kommer jag inte att SVÄLJA det som myndigheter och press basunerar ut. Men jag ska HÅLLA FÖR ÖRONEN och BLUNDA, precis som många väljer att göra. Jag ska plocka fram en bra bok, slänga mig i soffan och skita i resten. För det handlar inte om MIG. Jag har det bra och jag vet tillräckligt mycket för att fortsätta ha det bra.

Det är då hon dyker upp, EMMA WATSON i United Nation och säger

OM INTE JAG? Vem?

OM INTE NU? När?

Vistas i NATUREN är A.G.E sänkande

Vistas i NATUREN är A.G.E sänkande

Så sant, Så rätt. Om inte Jag? Vem. Om inte nu? När? Då hände något och gnistan fick nytt liv. Ljuset blir starkare och snart befinner jag mig i det bländande och känner hur jag fylls på med kraft och kärlek. Kärlek till ALLT och till ALLA OCH jag vet, att det inte handlar om mig och mitt liv. Det handlar om de som kommer efter mig. Jag vill inte tillhöra den grupp som inte tar ANSVAR. Jag vill en dag gå vidare och veta att jag tillhört den MODIGA SKARAN som vågat SE SANNINGAR.

En återkommande fråga dyker upp. När ska människan våga sig fram ur mörkret? och ha modet att se LJUSET? SANNINGEN?

Det är ju inte ens en hemlighet att FDA varje år  ”godkänner” ”läkemedel” som inte är godkända. Mediciner godkännes av FDA, som de inte testat. FDA förlitar sig på läkemedelsföretagens egna studier, som inte sällan är förfalskade. Läkemedelsföretag blir bötfällda för dessa brott, men verksamheten stoppas inte. ALLT KOMMER ATT BLI OFÖRÄNDRAT SÅ LÄNGE SOM DEN STORA MASSAN INTE SER.

Det är ingen hemlighet att läkemedel  som är riktade till hälsotillstånd som de ej är godkända för, skrives ut för miljardbelopp varje år. ”Off-label”  är en stor del av läkemedelsindustrins vinstmodell.

Bedrägeriet ligger inte hos de företag som erbjuder kolloidalt silver. Bedrägeriet kommer från den medicinska kartellen som aktivt censurerar all vetenskaplig forskning om naturläkemedel, som kan rädda människor från lidande.

Yoga är A.G.E sänkande

Yoga är A.G.E sänkande

Hur många människor måste dö och lida för att människor är så förblindade av övertro och dyrkan av forskning på droger?

Att FDA går i koppel och gör vad de kan för att främja det medicinska monopolet som dominerar den västerländske civilisationen är tydligt. Likadant gör våra svenska myndigheter.  FDA:s uttalande om att en fri marknad för naturliga hälsoprodukter skulle resultera i dödsfall är som ett skämt. Det inte är svårt att hitta uppgifter om hur många dödsfall som orsakas av läkemedel, varje år. Också i Sverige. Medan den amerikanska giftcentralen inte har några rapporterade dödsfall, orsakade av kosttillskott.

Givetvis ska man inte påstå att någon behandling eller botemedel mot sjukdomar finns om man inte har påtagliga bevis för det. Men var finns etiken, när FDA vägrar utföra tester på naturliga, alternativa terapier eller som i detta fallet kolloidalt silver eller eteriska oljor? Dessutom går det INTE ATT REGISTRERA NATURLIGA RÅVAROR SOM LÄKEMEDEL i FDA.

VARFÖR INTE LÅTA ALTERNATIVA MEDICINER FÅ SAMMA VILLKOR SOM DE KEMISKA MEDICINERNA? Hur länge ska vi fortsätta ge skattepengar enbart till forskning på kemiska mediciner?

Varför inte komma fram i ljuset och tillsammans arbeta som ett världssamfund. Låta den kemiska västerländska medicinen samspela med de österländska och alternativa behandlingsmetoderna. Varför inte ha som fokus. FÖR ALLAS BÄSTA?

Hur svenska myndigheter kan agera, fick jag personlig erfarenhet av år 2002. Det hade nått fram till myndigheternas öron, att i Nonnas Hus, Rydsgård, Skurups kommun, Skåne, där fanns en saft, som vissa i byn mådde ALLTFÖR BRA av. En hade blivit av med psoriasis, som han hade haft en himla massa år. Någon annan, en diabetiker hade fått ett gammalt bensår läkt. En äldre dam hade trots mångårig medicinering inte haft en fungerande mage. Nu drack hon en saft som hon köpt i Nonnas Hus och magen fungerade perfekt och den lilla kvinnan började leva upp igen. Ja, mycket hände, som helt tydligt, INTE FICK SKE.

NATURLIG MAT är A.G.E sänkande

NATURLIG MAT är A.G.E sänkande

 

Många glädjefulla berättelser fick jag höra. HEMLIGA. En ska jag berätta, om du lovar  att inte föra den vidare.

En fjortonårig kille hade i två årstid gått på inflammationshämmande mediciner pga återkommande urinvägsinflammationer. Trots medicinering fick han nästan varje månad en urinvägsinflammation och därmed antibiotika. Han hade en ficka på urinröret där bakterier samlades. Hans skolgång blev kraftigt lidande. Fyra månader innan den väntande operation började han dricka den förbjudna saften. OCH det förbjudna hände. Urinvägsinflammationerna upphörde. När killen några månader därefter, tackade nej till operationen säger  doktorn. ”Fortsätt dricka den där juicen, så lägger jag kniven på hyllan”.  OCH där fick den ligga. Fylld av glädje och tacksamhet ville mamman informera doktorn, på Lunds Universitetssjukhus om fruktens innehåll och kanske också lite historia. Men då blev det kalla handen. Förtvivlad kom kvinnan till mig. Hennes tillit till läkaren hade tagits ifrån henne. Hon trodde att,  som hon sa, ”VI ALLA JOBBAR I SAMMA SYFTE, ATT HJÄLPA MÄNNISKOR ATT MÅ BRA”. Men så ser inte verkligheten ut.

Många var de, de lyckliga människorna och djuren, som, om man nu vågar använda ordet, upplevde sig som FRISKA, efter att ha ”druckit av saften”, som de sa. Jag var jättelycklig över att på ett så enkelt sätt kunna visa människor vägen till ett bättre välmående.  Men jag fick snart lära mig reglerna. ENDAST KEMISKA LÄKEMEDEL får göra människor FRISKA. Jag lärde mig det motvilligt, eftersom jag alltid har tyckt om att hjälpa människor. Men så var reglerna. Jag upplevde det som om jag befann mig i en HEMLIG VÄRLD. Där SANNINGAR SOM INTE PASSADE ETABLISSEMANGET VAR FÖRBJUDNA. Min illusion om att världen är god och speciellt STOREBROR, raserades.

Det gick inte att begära att de människor och djur som plötsligt inte använde sig av kemiska mediciner längre och upplevde sig som friska, skulle känna till REGLERNA. De berättade med glädje och iver vad som hänt dem och en dag fick jag påhälsning.

KÄRLEK sänker A.G.E värdet

KÄRLEK sänker A.G.E värdet

Av en kvinna från Hälsovårdsmyndigheten. Hon spände sina förmyndarögon på mig och sa ”Var har du den förbjudna juicen?” Jag berättade vänligt för henne att jag inte hade något förbjudet i affären. Men det nöjde hon sig inte med. Hon snokade runt i butiken och sökte efter det förbjudna, som skulle beslagtas hon sökte med samma frustration och iver som om hon sökte efter värsta knarket. Med ofullbordat ärende lämnade hon mycket irriterad och hotfull huset. Hon lämnade huset, med ett hotfullt ”Jag kommer tillbaka”. Det gjorde hon, några dagar senare. Då med en annan teknik. Hon var vänlig och talade förtroligt med mig, ungefär som till ett barn. ”Du vet, vi vill ditt bästa. Men du kan råka riktigt illa ut. Företaget TNI, TNI, Morinda, är företaget som ligger bakom juicen) är en stor bluff. De har lurat människor i hela världen, det är inte bara dig. De är anmälda och SLUT. Jag var totalt förvirrad. Mitt förtroende för TNI var STORT, liksom mitt förtroende då var, för svenska myndigheter. Vem skulle jag tro på?

Händelsen var lika förvirrad som overklig. Jag kan nästan påstå att min värld rasade. Det värsta var att någon som jag litat på, var falsk och jag visste inte vem.  Visst hade jag magkänslan som talade om sanningen. Men jag vågade inte lita på den. Min tilltro för myndigheterna var stor. Efter ytterligare några dagar kom ett brev från Hälsovårdsnämnden. Brevet bekräftade det som kvinnan sagt, förtalade grovt TNI och uppmanade mig att avbryta all kontakt med TNI.

Jag kontaktade TNI i Stockholm, som seriöst tog hand om det hela och överlämnade ärendet till företagets advokat. Inte ord mer hörde jag från Skurups myndigheter. Någon ursäkt för deras dåliga beteende fick jag inte heller, men det kan man inte begära. TNI, numera Morinda har alltid visat mig stor respekt. Morinda är det fjärde mest snabbväxande företaget i världen. Ett miljardföretag. Öppet i nästan 80 länder och med ett öppet hjärta för alla människor oavsett kultur, religion och hudfärg. Morindas drycker är godkända som livsmedel i EU. Ofarliga för alla. MEN DE BOTAR INGET och har INGEN STÖRRE EFFEKT ÄN ANDRA JUICER. enligt reglerna.

Jag är medveten om myndigheternas makt. Men det finns ett kryphål som ingen myndighet kan förbjuda. ETT NATURLIGT LÄKEMEDEL. som tillverkas av kroppen då vi förser den med rätt byggmaterial. ETT HÖGT IMMUNFÖRSVAR.

Det är just det jag vill dela med mig av. Kunskapen om vad som höjer mitt A.G.E värde och därmed kunna undvika det. OCH vad det är som SÄNKER mitt A.G.E värde.

Jag saknar komplett information från media och skickade ett mail till Sydsvenskan chefredaktör för två veckor sen. Jag vill veta varför tidningen är så ”vinklad”. Tror man att läsaren inte är tillräckligt intelligent för att ta in information från mer än en sida? Är det för att tidningen inte lägger ner tid på undersökande journalistik? Eller beror det på tidsbrist? Jag väntar på svar.

Min syn på människor är att de är kapabla att ta in information, från olika vinklar. Det finns två sidor av allt. Jag tror på läsarens förmåga att själv kunna bilda sig en uppfattning.

GOD SÖMN är A.G.E sänkande

GOD SÖMN är A.G.E sänkande

I  LJUSET  LEVER  MAN  LIVET  LEVANDE

 

 

De senaste fyra åren har jag rest till sydligare breddgrader när sommaren lämnat Sverige. Jag följer mitt ”hjärta”, min” inre” röst, mitt Högre Jag, eller vad jag nu ska kalla det. I varje fall är det så enkelt som, att det jag känner glädje för. Det gör jag. Fast riktigt så enkelt är det egentligen inte. Ibland känns det mer som att något landar i mig. JAG VET, vad jag ska och allt känns lugnt och harmoniskt. Fram till dess att jag ska agera. Då dyker gärna Egot upp med varningstrianglar och vill hindra mig.

Det har inte alltid varit lätt att följa den ”inre” rösten. Det tog lång tid av träning, att skilja på ”Egots” och ”Hjärtats” röst. Den dag, då jag upptäckte att jag kunde ta hissen mellan hjärtat och hjärnan, då löstes en del problem.

Men innan dess. Under många år dök ”Egot” upp, som en smart figur, från hjärnan. Visade sig i min tanke och försökte tala om för mig att det jag kände i mitt ”hjärta”, om jag nu ska kalla det så. Det var väldigt egoistiskt. Egot visade mig hemska följder, om jag skulle följa detta ologiska och vad skulle människor tänka. Glädjen och harmonin mixades med rädslan och i förvirringen visste jag inte vad jag egentligen kände.

Övning ger färdighet. Idag har Egot inte en chans. Jag avslöjar henne, så snart hon dyker upp. Tror jag. En bra sak att komma ihåg är, Egot har aldrig någonsin visat mig någon glädje. Vad hon står för, är rädslor, beräknande och kontroll. Speciellt för det som är nytt och outforskat. Egot tänker på vad jag kan vinna eller förlora. Egot vill ha koll.

Under sommaren har jag ”känt in” var jag skulle tillbringa hösten. Det resulterade i att jag fick åka världen runt ett antal gånger. Men ingenstans kändes det rätt. En dag visste jag. Det är i Sverige, jag ska vara. Någon logisk förklaring fick jag inte. Hjärtat varken förklarar eller övertygar. I hjärtat ÄR man och där är det rätt.

När jag väl bekräftat destinationen, gick Egot igång och mina tankar började snurra kring allt som jag kunde fylla hösten med. Mina logiska, egoistiska planer, låg högt i kurs, men var gång jag tog hissen ner till hjärtat, så infann sig inte den välkända, bubblande, glädjen, som bekräftar att allt är rätt. Inte heller något behagligt lugn, där jag ”bara” visste. Jag försökte släppa de ”hjälpsamma” tankarna och bara låta svaret komma.

Det kom i form av en tidningsartikel, som fick mitt hjärta att fyllas av sorg. Därefter övergick känslan till vanmakt. Men i vanmakt ville jag inte vara. Vanmakten omvandlade jag till AGERA och i den kraften fylldes jag med glädje och i samma ögonblick stod det klart vad jag ska fylla hösten med. Jag fick nästan en liten bus-känsla. En känsla att göra något lite otillåtet. Faktiskt FÖRBJUDET. Men det hindrar mig inte.

Jag ska tillbringa hösten, med att säga till så många som vill höra, ”LÅT MATEN BLI DIN MEDICIN OCH MEDICINEN DIN MAT”. Alla känner till visdomsorden. Ibland undrar jag vad som hände på vägen. Varför är dagens människa inte smartare än Hippokrates som levde flera hundra år Before Christ?

Varför tror vi på så många lögner? I en tid, när vi har all möjlighet att själv undersöka.

Svaret kom direkt. NÅGON tjänar pengar på att vi låter oss luras av de läckra kemikalierna som lovar oss billig konstgjord mat och dryck som dessutom smakar fantastiskt gott. Snabbt tillfrisknande och Skönhet, vill vi också ha. Detta har vi köpt och trott på. För det är enkelt och bekvämt. Men det låga priset vi köpt varan för, får vi betala tillbaka i form av ohälsa och läkemedel.

Om jag inte är helt fel informerad, så är kemi-industri, ett av världens mest lukrativa industrier följt av läkemedels- och skönhetsindustrin.

Artikeln som fick mig att AGERA var, när jag läste att Hälsoministern i Nigeria gått ut med ett meddelande den 14 augusti 2014, att man genom en donation från en nigeriansk vetenskapsman, fått kolloidalt silver, för att kunna BOTA Ebola i landet.

Denna händelse får FDA att totalt ”flippa” ut. Jag har inget annat ord för det. I varje fall kallade FDA, kolloidalt silver för bedrägeri och liknade det vid bekämpningsmedel och avrådde bestämt från all användning. Till följd av att hälsoministern i Nigeria backade och de drabbade fick inget kolloidalt silver.

Det jag sänder ut kommer alltid tillbaka. (Hyllie Malmö)

Det jag sänder ut kommer alltid tillbaka. (Hyllie Malmö)

För mig var detta både skrämmande och ofattbart. Visst vet jag att det finns många skrupler i läkemedelsbranschen och att de gått över många lik. Men hur kan man behandla dessa sjuka människor så samvetslöst. Själv har jag använt kolloidalt silver av och till sen år 2007.

Rent silver är en ogiftig mineral  som varken är cancerogen eller mutagent för däggdjurs celler. Silver är en mineral som vi alltid fått i oss via maten. Speciellt rik på silver är bananer och mjölk. Dessutom är det allmänt känt att kolloidalt silver har en bra dödande effekt på virus, bakterier, svamp och encelliga parasiter. På så vis, kan man säga att FDA har rätt när de kallar KS för bekämpningsmedel. Men är inte syftet att få bort viruset?

Detta agerande från FDA:s sida handlade inte om att skydda några sjuka människor.

Från slutet av 1800-talet var många mediciner baserade på silvernitrat. När penicillinet kom på 1930-talet, blev silvret bara till besvär för läkemedelsbolagen, eftersom det inte går att patentera. Idag framställes silver, elektrokolloidalt och innehåller ingen syra. Det är betydligt renare, effektivare och helt giftfritt. Vilket WHO har konstaterat och släppt alla övre gränsvärden för rent elementärt silver, då man konstaterat att elementärt och joniskt silver inte orsakar någon skada i människokroppen.

Kolloidalt silver godkändes av EPA (amerikanska naturvårdsverket) på 1950-talet.

Kolloidalt silver säljes som hälsokost i USA och har ca 10 miljoner användare. Däremot är KS inte godkänt som hälsokost i Sverige. Jag och några hundratusen använder KS till att rena vårt vatten.

I motsats till detta, så har ingen kommenterat WHO:s klartecken för användning av otestade mediciner och vaccinationer från konventionella läkemedelsbolag till smittade personer. Istället väntar världen med spänning på att läkemedelsföretagen snabbt ska komma med mediciner.

Varför reagerade då FDA så kraftfullt, på något så naturligt som kolloidalt silver? En kärleksfull gåva från en vetenskapsman, som ville lindra lidandet hos fattiga människor.

Det finns bara ett enkelt svar. Hur skulle världen reagera om det skulle komma till allmän kännedom att kolloidalt silver BOTAT Ebola-drabbade människor? KS, ett naturligt ämne utan biverkningar. Vem skulle köpa kemiska läkemedel? Vem skulle förlora pengar?

Det finns NÅGON som vill ha MONOPOL på att BOTA.

Det absolut MÄRKLIGASTE i sammanhanget är att Department of Defense (amerikanska försvarsdepartementet) gick år 2009 ut med, att KOLLOIDALT SILVER har en DÖDANDE EFFEKT på EBOLAVIRUS.

VARFÖR STOPPAR INGEN GALENSKAPEN?

Galenskap stoppas inte så länge som majoriteten av mänskligheten lider av girighet och går att köpas för pengar.

När jag för många år sen, för första gången fick höra att man inte får påstå att MAT eller något NATURLIGT BOTAR, förstod jag inte vidden av det. Jag trodde knappast på att det var sant. Jag visste inte då, att det är läkemedelsföretagen som har monopol på allt BOT. Efterhand tog jag förbudet till mig och ganska stillatigande har jag år efter år förvånat mig över varför jag som EU-medlem och svensk medborgare inte får lov att berätta sanningar. T.ex att en växt som lever i total balans med naturen, kan BOTA, eller förändra en OHÄLSA till HÄLSA. Det tog mig väldigt lång tid att överhuvudtaget förstå, att detta var SÅ väldigt mycket FÖRBJUDET.

Min viktigaste föda. Noni som ger mig bl.a de vitaminer, mineraler och aminosyror som jag behöver på ett enkelt och naturligt sätt.  aminosyror

Mitt viktigaste födoämne. Noni som bl.a ger mig de vitaminer, mineraler och aminosyror som jag behöver, på ett enkelt och naturligt sätt. 

Om någon myndighet skulle råka höra att någon typ av MAT eller OGRÄS botar, skulle det resultera i att det omtalade ogräset skulle förbjudas till försäljning och de som använde ”OGRÄSET” och mådde bra av det, skulle inte längre kunna köpa det. Dessutom skulle de som kommit med påståendet om den positiva effekten också förlöjligas, för att de sagt något så dumt, som att ett ogräs, som det inte finns några kliniska studier på, kan göra en människa FRISK.

Penningstarka krafter har nämligen FÖRBJUDIT all FÖDA, inklusive OGRÄS att BOTA människor.

Skulle något företag, någonstans i världen, göra kliniska studier på ett ogräs och dessa skulle visa sig vara gynnsamma för hälsan. Då får man inte tala högt om dessa studier. Eftersom det fortfarande är förbjudet att bli FRISK av något som är naturligt och som man inte kan patentera.

När jag så småningom lyckades lära mig vilka sanningar som man inte fick tala högt om. Dök tanken på häxjakt upp. Hade jag hamnat i fel århundrade. Men nej, tiden stämde. Detta existerar på 2000-talet. Lite lugnad kände jag mig, eftersom jag visste att år 1811 blev troligtvis den sista personen lagligt avrättad i Europa, för häxeri. Troligtvis någon som sagt eller gjort något FÖRBJUDET.

Alltså. Jag lärde mig att det mest FÖRBJUDNA, är att bli FRISK, av något som är NATURLIGT. Speciellt förbjudet är det, om det inte kan patenteras. Jag börjar förstå varför maten är så förgiftad som den är. Är det förbjudet att bli frisk av mat, så måste den ju förgiftas. Det är endast kemiska läkemedel som har tillstånd att göra människor friska.

FDA:s kraftfulla agerande mot kolloidalt silver i Nigeria, får mig att tänka på ”fjärilseffekten”. En fjärils vingslag kan orsaka en orkan i en annan världsdel.

FDA föll på eget grepp och tack vare FDA:s agerande fick jag en värdefull uppgift i höstmörkret. Vi är många som jobbar för ett förebyggande hälsotänk. Jag vill bidra till att finna bra vägar att hjälpa människor, djur, allt levande, moder Jord inräknad till bästa hälsa. Genom naturlig MAT.

Att slåss mot jättar är jag för smart för. Dessutom har människan gjort det sen historiens begynnelse och resultatet vet vi. Vi får tillbaka av det som vi sänder ut. Min tanke är att när människan förstår att MATEN ÄR MEDICINEN och MEDICINEN MAT. Då kommer världen att fyllas av friska, lyckliga, modiga människor. Jag följer Hippokrates i hans fotspår och tackar för att FDA fick ”fnatt”.  DSC01136

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

När halva augusti är förbi, dyker som vanligt en fråga upp. Den är mycket välbekant, eftersom den envisas med att komma, just vid den här tidpunkten år efter år. VART TOG SOMMAREN VÄGEN?

Ett kärt återbesök med Albin och Ellen, i mitt "gamla" Beddingestrand

Ett kärt återbesök till min ”gamla” strand på sydkusten, tillsammans med Albin och Ellen.

Först tänker jag som vanligt att sommaren har gått alltför fort och jag får en känsla av att jag  har missat den. Då börjar jag nysta.  På samma sätt som jag gjort tidigare år, så nystar jag upp hela sommaren och när jag nystat en god stund och kommit fram till den första sommardagen. Då förstår jag att sommaren varit lång och innehållsrik och att jag fyllt den med en massa intressanta saker och att jag sagt fler Ja, till upplevelser än, Nej.

Viskväll vid solnedgång, i Barsebäck.

Viskväll vid solnedgång, i Barsebäck.

Med ett färgsprakande jättegarn-nystan i min hand ser jag sommarens första solstrålar skina, långt bort och jag inser att mycket händelser har passerat sedan dess.

Jag tjuvstartade sommaren, genom att åka till Italien i slutet av april. Det gjorde absolut inget att första veckan där, var kall och blåsig. Jag hade ytterligare tre, långa härliga veckor i Italien samt hela, långa, svenska sommaren framför mig.

Vid den tidpunkten på året är jag rik på sommar och tror fortfarande att sommaren aldrig ska ta slut. Det får vara vilket väder som det vill. Sommaren är evig och jag vill vara i den, för alltid.

Där stannar jag till och blir fundersam. För Evigt. Var kom det ifrån? Jag som vet att allt liv, är i rörelse och i ständig förändring, för att hålla sig, VID LIV. Dessutom vet jag inte hur många gånger jag backat och dragit mig undan, när någon bara tänkt orden, FÖR ALLTID. Jag känner mig insnärjd. Det blir en boja om foten. Jag känner att det kan komma en dag, då jag inte längre vill vara i det Eviga. Framför allt, känner jag att för Evigt, är inte sant om man vill hålla något levande. Det finns inte. Mer än i min dröm om sommaren.

Jag ser på nystanet, som är fyllt med färgglada sommardagar uppe hos Bosse i Höör, tillsammans med barn och barnbarn. Att samla alla är inte enkelt. Men när det går, är det LYCKA. Till min förvåning upptäcker jag att jag varit på fem födelsedagskalas. Ett barndop och två namngivningar. En lång ofärgad tråd påminner mig om min planerade New York resa, som jag ställde in i sista stund, för att jag lyssnade på hjärtat som tydligt sa. RES INTE. Fortfarande har jag ingen aning varför. Det enda jag vet, är att jag kände sån glädje att INTE resa, trots en innebränd biljett. Hjärtat ljuger aldrig.

Nystanet innehåller också midsommar med släkten och egenhändigt plockade jordgubbar. Givetvis Ekologiska. Ett grön, rött, vitt snöre visar mig det korta, intensiva mötet med Vincenzo, som kommit från Australien för att vandra i sina utvandrade, italienska föräldrars fotspår, några sommarveckor. Calabria, var för mig okänd mark och jag är glad att jag fått uppleva det. Middagsbjudningarna hos Vincenzos  kusiner, gav mig en känsla av att allt var en film. En italiensk film, med ”fine” på slutet.

i Pulignano med Vincenzo

i Pulignano med Vincenzo

I nystanet dyker en kort grön- guld-färgad tråd upp och påminner mig om den icke planerade resan till Dublin och Morindas European Regional Retreat, som jag hade kvalificerats till. Retreatet gav mig mycket mer än jag förväntat mig.

Aina, jag och Thrive MAX i Dublin

Aina, jag och Thrive MAX i Dublin

En havsblå tråd talar om ljuva SPA-dagar i Båstad, där Lou och jag njöt av både morgon- och kvällsdopp. En lång färgsprakande tråd visar möten med vänner på alla tänkbara ställen. Ljuva stranddagar på Tropical Beach i Helsingborg. Utflykter med barnbarnen. Tivoli med hela familjen. Och ett fantastiskt möte med Gudrun Schyman. Mötet med denna kvinna, var sommarens mest otippade händelse.

Bilden som jag hade av Gudrun, var så fel den bara kunde bli. För länge sen presenterade media en bild av en argsint kvinna, som stod längst ut på vänsterkanten med knuten näve och som hatade män. Den bilden hade jag kvar. Men det var då det. En del människor förändras. Hinner rent av med flera livsutvecklingar i ett enda liv. Imponerande. Andra förändras inte. Lika imponerande.

Människors utveckling fascinerar mig. Somliga gör otroliga resor under en livstid. Andra stannar bekvämt kvar i något som de tror är dom själva. Men som kanske bara är något som deras förfäder, samhälle, skola osv, talat om för dem, att de är och så tror de på lögnen. Hela livet. Det är inget fel i det. Man kan suga på samma karamell, länge, om man vill. Nästa liv kommer att erbjuda nya möjligheter till utveckling.

Jag, Gudrun och Lou

Jag, Gudrun och Lou

Mötet med Gudrun var fantastiskt. Hon fick mig att tro på att det finns en kraft och vilja att bygga upp ett nytt samhälle i ljuset och lämna mörkret. Hennes motto är, ett samhälle där ALLA behandlas lika. För allas bästa inkluderat moder Jord. Hon vet att man inte kan bygga upp ett nytt samhälle på gamla grunder. Förändringar behövs för att bygga upp något nytt, stabilt, efter dagens behov. Dessutom anser hon att alternativa behandlingsformer hör hemma i ett modernt samhälle. Ren lyckokänsla befann jag mig i, när vi efter en timmes samtal bröt upp. Kärlek kände jag, när jag hörde henne säga att ett samhälle kan bara fungera om det styrs utifrån KÄRLEK. På frågan om hon fortfarande drog åt ”vänster” hållet, svarade Gudrun med ett leende. Inte åt höger, Inte åt vänster. Nu går vi RAKT FRAM.

Min uppfattning om vad som för mig var sommarens sista dag, tillbringade jag i Stockholm. Annika bjöd på en underbar heldag, med oförglömliga upplevelser. Dagen började med frukost på en varm klipphäll, tio minuters bilkörning från Slussen och avslutades med en kväll på Morindas nya kontor i Solna, Friends Arena.

Frukost med Annika och Lou i Nyckelviken

Frukost med Annika och Lou i Nyckelviken

När jag tittar på nystanet och ser vad jag fyllt sommaren med, så känner jag mig väldigt nöjd. Visst hade jag önskat att tiden funnits att träffa alla dem som jag vill träffa. Vad jag också missat är lata dagar i hängmattan.

Tid i ensamhet, för reflektion och uppladdning av mina batterier ger jag mig dock, ALLTID. För mig är det lika nödvändigt som vatten, mat och sömn. Hängmatta kan det kanske bli, den dag då jag inte orkar något annat. Eller om den dagen kommer, då jag hellre säger Nej, än Ja, till en upplevelse. Var tid har sitt och för mig är hösten här.

Möte på Morindas kontor på Friends Arena, Solna

Möte på Morindas kontor, Friends Arena, Solna

Det hjälper inte att jag vet, att sensommaren, som jag alltid kallar höst, kan vara solig och vacker. För mig är sommaren över. När luften är fylld av det som jag upplever som höstdofter, då har det inte någon betydelse hur mycket solen än skiner. Denna årstid upplever jag, som att skiljas från en vän som jag inte är redo att lämna.

En helt otippad sommarupplevelse var det, att plötsligt stå mitt i en crop cirkel, utanför Lund.

En helt otippad sommarupplevelse var det, att plötsligt stå mitt i en crop cirkel, utanför Lund.

Sädescirkel utanför Lund

Sädescirkel utanför Lund

Det är inte så att jag inte gillar hösten i sig. Jag uppskattar de mörka höstkvällarna och älskar den skånska vintern. Speciellt när dimman ligger så tät att den mest liknar ett stilla regn och allt är tyst och stilla. Men vid denna tidpunkt känner jag mig ofärdig med sommaren och hade jag inte haft mitt stora färgglada nystan i min hand. Då hade jag trott att jag missat sommaren totalt. Någonstans i bakhuvudet finns en tanke, att om att om jag vill, så kan jag åka och hälsa på sommaren, där den befinner sig. Men just nu, är det helt rätt att vara här, i Sverige.

Efter en dags lekar, samlades hela familjen, på Bosses "bakficka", där en italiensk buffé serverades.

Efter en dags lekar, samlades hela familjen, på Bosses ”bakficka”, där en italiensk buffé serverades.

Hermans fyraårs-kalas på takterassen i Malmö.

Hermans fyraårs-kalas på takterassen i Malmö.

Utflykt med barnbarnen i skogen

Utflykt med barnbarnen i skogen

Och så plötsligt befann jag mig i Dublin. Den gröna ön, som inte ligger så långt bort från Sverige. Men som av någon anledning inte tidigare, lyckats locka mig till sig. Trots vacker folkmusik, frodig grönska och dramatisk natur.

Anledningen till besöket var Morinda. Det är långt ifrån första gången detta företag lyckats få mig att åka till en plats i världen, som jag inte själv visste att jag tyckte om.WP_004873

Morinda är också anledningen till att jag åkte till USA, för första gången 2003. Världsdelen som jag tidigare sagt om, att dit kommer jag aldrig att åka. Jag hade byggt upp en bild av Amerika som inte stämde med verkligheten. Nu har jag min egen bild och det är jag tacksam över. Att själv uppleva och göra sig en uppfattning är, vad jag tror, LIVET.

Vi var ca 300 produktkonsulter från över tjugo marknader i Europa. En samling positiva, öppenhjärtiga människor som gläds över att återses, ungefär som en släktträff. WP_004787

Jag upplever en bubblande glädje i kroppen när jag tänker på vilket enormt, stort sammanhang jag är en del av. Jag är med och levererar, vad jag tror, efter allt jag har sett under mina 13 år med Morinda, DET BÄSTA JORDEN HAR. Något som förändrat livet för miljontals människor i världen. Något som hjälper människor att leva friska, en stund längre, i unga kroppar.

Morinda är värdefull för världen på många olika sätt. Då Morinda skickade Thrive Max till ett sjukhus i Bolivia, med mycket svårt brännskadade barn , bad läkarna om mer noni, då de såg att barnen mådde bra av det och att  läkningsprocessen förkortades avsevärt.

Vi har många historier att dela med oss av. Det är på så vis noni sprids.

Morindas nya film ”VAD ÄR ETT ÅR, VÄRT?” är en tänkvärd film. Vad är ett extra år, i livet värt? Det finansiella värdet av ett extra år i livet är 26 miljoner dollar. (Uträknat i USA. Hur man nu räknat ut detta) Men vad är ett extra år, av hälsa, skratt, glädje, vänskap och kramar värt? Ovärderligt? Inte bara för mig själv utan kanske också för någon som finns i min närhet.

Morindas forskare har under tjugo år, kontinuerligt jobbat med att förbättra noni-produkterna. Vilket ledde till upptäckten av iridoiderna i frukten. Detta i sin tur, ledde till sökandet efter andra växter, innehållande iridoider.

Vidare forskning visade att iridoiderna sänker AGE-värdet. Vilket ledde till samarbetet med den holländske doktorn Andries J. Smith och företaget Diagnoptics som tillverkat TruAge scannern som mäter AGE-värdet.WP_004856

Iridoider hjälper kroppen att vända den negativa effekten av åldrandet.

Morinda är det enda företag i världen som kan mäta AGE. Morinda har den enda apparat i världen, som kan mäta, i vilken takt vi åldras.

800 TruAge-scanners är i aktion i världen, varav 5 % i Sverige. Över en miljon människor har fått veta sitt AGE-värde.

Alla vill veta sitt AGE-värde, men de flesta vet ännu inte om det.

AGE, Advanced Glycation Endproduct, får allt mer uppmärksamhet. Publicerade vetenskapliga artiklar om AGE, var 1989 – 2 st. 1999 – 108 st. 2009 – 346 st. 2013 – 582 st.

Morinda har något som alla vill ha, något som kan skydda oss mot ett negativt åldrande.WP_004851

Åldrandet i sig är inget problem. Det börjar när vi föds. Åldrandet är positivt. Det är ett bevis på att vi är överlevande. Det är sättet att åldras på som kan vara problemet. I det negativa åldrandet, uppstår problem. Vi kan t.ex välja medicin till våra värkande leder. Men alla vet att mediciner har biverkningar. Morinda har funnit en bättre väg.

Tecken på ett negativt åldrande, kan yttra sig på olika sätt. Koncentrationsproblem. Dålig sömn. Stress. Slitna knän och höfter. Värk i lederna. Stelhet, minskad rörlighet, dålig kondition. Negativt åldrande kan också påverka minnet, tanken och agerandet. Alla dessa negativa åldrande symptom leder till sjukdom.

Vi har en önskan att vara som 40, när vi är 60 och fulla av livsglädje och rörlighet när vi är 80. Varför inte? När vi vet vad som orsakar åldrandet, kan vi förändra. OCH VI VET.

FELAKTIGT BRÄNSLE och FELAKTIG LIVSSTIL får oss att åldras snabbare, på ett negativt sätt.

SUGAR iS BAD.  Alla vet att vi ska undvika sockret, ändå äter vi det, varje dag, för att vi tycker om det. Morindas nya produkt, ”CONQUER”,  hjälper kroppen att bli av med sockret.

PROTEIN IS GOOD.  Morindas ”RAPID FUEL” ger ett bra protein, även till de som inte tränar hårt.

Att förändra kostvanor och livsstil är inget som är enkelt. Kunskap är första steget. Därefter är det ett evigt arbete. Den svåraste biten var att jag måste tänka om helt. Mycket av det som jag tidigare sett som ett bra bränsle, visade sig vara motsatsen.Varje dag, sen lång tid tillbaka har jag haft som mål att SE, det jag stoppar i mig och tala om för mig själv om det BYGGER UPP kroppen eller BRYTER NER den. Äntligen sker detta med automatik. Ändå händer det, flera gånger varje dag att jag VÄLJER att stoppa i mig något som bryter ner kroppen. Skillnaden mot förr, är att jag nu, är medveten om VALET jag gör och att jag VÄLJER att förgifta mig. Att välja förgifta sig medvetet tyder inte på någon hög intelligens. Men jag har åtminstone slutat ljuga för mig själv och hittar inte på anledningar att äta felaktigt bränsle. Lusten att äta och dricka fel människobränsle har avtagit och jag vet att jag får mycket hjälp genom att dricka noni, som kontinuerligt hjälper till med avgiftningen. Men det är tydligt, att ju renare kroppen blir, desto enklare är det, att äta rätt och på den vägen är jag. Tråkigt nog försvårar den sociala samvaron. Traditionen att förgifta oss och gå mot ett snabbt åldrande sitter djupt. Vad jag önskar är, att inga fler barn ska lära sig att traditionen fredagsmys är detsamma som att stoppa i sig gifter, som skapar ett sug efter mer.

Att Morinda hela tiden legat steget före med hälso- och livsstilskunskap, ger företaget styrka och får mitt Ego att vilja glänsa. För jag måste erkänna att jag är lite stolt över mig själv som vågade tro på något, som långt ifrån alla vågade tro på.  Är något för bra, ska man ju vara misstänksam. Men med facit i hand, så vet vi nu, sen många år tillbaka, att något kan vara så här bra, utan baktanke. Vi har en produkt som kan ge oss ett eller flera år extra, av hälsa, glädje, skratt, vänskap och kramar och det året, kan vara värt mer, än vi kan räkna ut.

WP_004799

I Dublin fick vi också siffror på hur pengar används. 671 miljarder dollar/år går till viktminskningspreparat. Hudvård 382 miljarder. Örter 93 miljarder. Vitaminer 60 miljarder. Intressanta siffror. Det är tydligt hur vi prioriterar. Det är intressant att människor äter sig överviktiga och sjuka, trots all kunskap och därefter lägger ner så stora pengar på att gå ner i vikt.

Väljer vi bort noni, är det oftast för att vi prioriterar något som bryter ner kroppen.

Företaget som jag representerar är inte bara ett av världens mest snabbväxande MLM företag, som byggde upp en miljard-dollar-industri på extremt kort tid. Morinda är inte bara en produkt. Morinda är inte bara business. Det är Liv. Hopp. Glädje. Frihet, Känslor. Kärlek. Vänner. Sund livsstil. Upplevelser och inte minst Möjligheter. Jag är gladare än någonsin, att jag en gång valde att säga JA till Morinda och jag vet att möjligheterna finns där hela tiden. För mig och för dem som vill ha dem. Möjligheter till hälsa och välfärd finns till alla som väljer att säga, JA.

 

 

 

 

Livet är fullt av oväntade händelser. För en tid sen fick jag en invit in i den politiska världen. Det ledde mig in i en dröm och jag fick se att världen har missat en väsentlig sak. Vi har inte avslutat det gamla millenniet. Med stor möda försöker vi släpa in det gamla i den nya tiden. In i det nya millenniet. Vi lappar och lagar de gamla reglerna, så att de ska passa in i vår  nya tid. Men det går inte att bygga något nytt hållbart på gamla ruiner. För att få en stabil grund att bygga på, bör det gamla  rivas ner, innan det nya kan byggas upp. Att fortsätta bygga på rangliga ruinerna från förra millenniet skapar ingen bättre värld.WP_004767

Våra uråldriga lagar och traditioner, kom till,  i en tid som dominerades av krig, svält och fattigdom. I många områden t.ex juridikens, använder vi oss fortfarande av ord, som ingen människa tagit i sin mun på kanske hundra år. Förra millenniet var en mörk tid, där rädslorna styrde. Ett millennium fyllt av träldom och slaveri. Ett millennium där kyrkans män, övertygade människor om att  häxbränning gjordes i  ett gudomligt syfte. Ett millennium som fick människan att glömma bort att hon var en del av Universum, naturen och tro att hon var intelligentare än det som skapat henne. Ett millennium som öppnade upp ”verk”. Det ena efter det andra för att skydda människan. För inte kunde det vara så ”mörkt” att ”verken” kom till för att människan skulle känna sig så trygg, att hon inte skulle se alla ulvar som sprang omkring i fårakläder.

Men vi klamrar oss fast vid det gamla, vid mörkret, på samma sätt som vi försöker hålla fast allt annat som är färdigt, i rädslan för förändringar.

Vi har gått igenom mörkret och kommit in i ett nytt millennium som ger oss ett starkare ljus, större förståelse och mer kärlek. I det starka ljuset  blir lögnerna synliga. Utmaningen ligger i att våga se sanningen och göra de förändringar som behövs för att vi ska kunna leva i ljuset.

Under förra millenniet fick människan många och stora utmaningar. Hindren och det svåra vi möter, det kommer till oss, för att vi ska utvecklas. Förra millenniet var en kamp. Människan kämpade öga för öga, för så har vi lärt oss. Fortsätter vi den kampen, slutar det med att vi alla blir blinda och tandlösa.

Det krävs mod att våga möta  ljuset. I rädslan gömmer man sig bakom lögnen, försvarar den och vägrar se sanningen. I rädslan förtalar man och förlöjligar man det och dem som finner nya upptäckter som inte stämmer överens med den gamla tidens.

I drömmen ser jag också hur människan i den gamla tiden, trodde på lögnen och proppade inte bara sig själv full med gifter utan också sina barn. Man trodde så mycket på lögnen om gifterna att man t.o.m injicerade dom, rakt in i blodomloppet. I drömmen är den tiden förbi och jag känner en stark glädje, då jag ser hur framtidens barn växer upp till friska, starka, företagsamma, kärleksfulla  individer.

I drömmen blir jag för en stund klarsynt och tänker, hur kunde vi låta oss luras. Det får jag snabbt svar på. De stora drakarna matade vårt Ego och vi njöt av det söta, bekvämligheten och snabba effekter.

I drömmen, ser jag att sjukvården länge varit sjuk. På många ställen är den rent av döende. I den nya tiden finns ingen SJUK vård. Där kommer vården att vara FRISK. Maten kommer att vara en naturlig del av läkningsprocessen. Liksom alternativa behandlingar. I den nya tiden blir inga läkare eller forskare hotade och förföljda om de funnit en hållbar teori om något naturligt, enkelt som gagnar människan och moder Jord. Även om hon funnit något som det inte går att ta patent på.

Skolan längtar efter att ta ett kliv in i den nya tiden. Där varje elev får stöd att utveckla sin talangkärna och uppmuntrad att göra det som hon brinner för. Alla människor har en gåva. I den nya tiden kommer vi att uppskatta olikheterna och ta tillvara dem.

I en tid med välfärd till alla kommer bidragen att se annorlunda ut. Att bara ta emot förminskar människan. Ingen mår i grunden bra av att endast ta emot. Alla har något att ge, efter bästa förmåga. Perioder i livet kan av olika anledningar vara undantag. Forskning visar att man blir lycklig av att  ge. Ett samhälle med lyckliga människor är ett gott samhälle.

MEN,  NEJ. Politik är inget för mig och har aldrig varit. Politik är till för dom som gillar att sitta i sandlådan och bråka om vad man ska fylla hinken med, när man lyckats komma överens om vilken färg som hinken ska ha. Grön, blå , röd, regnbåge, grå, gredelin eller vad nu det kan vara.

Dessutom är jag programmerad att vara lagom och politik har aldrig varit lagom. Visst jobbar jag på att hitta tillbaka till mitt original och filtrera bort alla de lögner som jag blivit matad med, sen den dag jag såg min första soluppgång. Men fortfarande kan jag komma på mig själv och ibland trillar jag tillbaka och tror på lögnen och försöker stoppa in mig i lagom-säcken. Det känns dock bra att veta, att, ”Jag kan inte vara mindre än den jag är. Jag kan inte vara mer än den jag är. Jag kan bara vara den jag faktiskt är.”

Men tillbaka till politiken. Valår har jag aldrig uppskattat, bara accepterat. För mig är valår ett sådant år, då bästa vänner kan bli osams under en middagsbjudning.

Dessutom håller jag med Evert Taube. ”Det är krig och politik som fördärvat vår Jord” – och Jorden, den ska vi vara rädda om. En frisk Jord är vad allt levande behöver för sin existens.

Min gode vän Petri och jag, har samma syn på vår Jord, som den irländske poeten Thomas Moore. ”Jorden är inte en plattform för mänskligt liv. Jorden är en levande varelse. Vi är inte PÅ Jorden. Vi är en del av den. Jordens hälsa är vår hälsa.” Det visste Moore redan när han levde 1779-1852. Fortfarande har inte alla tagit den kunskapen till sig. De ovetande finns också bland världens politiker. Det är inget konstigt med det. Allt tar den tid som det ska. Jorden har snurrat relativt sakta och människor har inte förändrats så mycket. Men nu sker det. Jorden accelererar och människan utvecklas snabbare än någonsin. Människan är på väg att bli en högre stående varelse. Med andra ord, människan håller på att bli mänsklig.

Med tanken, ALDRIG POLITIK somnade jag lugnt in på kvällen. Åtta timmar senare vaknade jag upp med en klar bild av vad politik varit för mig. Det första jag insåg var att jag frivilligt hade lämnat över min rösträtt till mitt Ego.  Jag har alltid röstat på det parti som jag trott skulle vara det bästa för MIG.  Det parti som gett  mig någon typ ”vinning”. Jag försökte värja mig, för så illa kunde det väl ändå inte vara. Jag som är så medmänsklig och vill alla väl. Men jag kan inte längre lura mig själv. Jag har jobbat tillräckligt länge på att finna min egen sanning. Jag fick ge mig. Så illa är det. Dessutom vet jag, att när jag vill få andra att tycka som jag, då är det Egot som styr. Det Högre Jaget är alltid kärleksfullt och accepterande.

Hur jäkla dum har jag varit. Egot styrs ju av rädslan. Det säger sig själv att man inte kan skapa något gott utifrån det. Att rädslan är grogrunden till ondska, är ingen hemlighet. När jag betraktat min senaste insikt och sanningen hade besegrat min lögn, önskade jag av hela mitt hjärta, att andra människor, runt om i världen, inte gjort detsamma som jag och gett sin rösträtt till Egot. Men snart insåg jag att så inte är fallet. Då skulle världsbilden sett annorlunda ut.

Men snart bubblade glädjen i min kropp för jag vet att allt börjar med en  tanke. Det finns inget på vår Jord som inte börjat med en tanke. Jag behöver inte tänka ordet politik, eftersom för mig betyder det ”strid”. Jag kan helt enkelt bara plocka fram en ny bild. Ska en förändring ske, finns det bara ett sätt. Jag får förändra mig själv.

Enda vägen till fred på Jorden är att våga se det mörker/rädsla, som jag själv bär på, inom mig. Då jag bekräftat rädslan, lyfter jag fram den i ljuset och ger den kärlek och så har sanningen segrat.

Någon är ha sagt, för länge sen, att det är sanningen som ska göra oss fria. Jag förstår det. Lögnerna och rädslan har åtminstone hållit mig fången och icke seende.

När jag nu vet att det ”bara” handlar om att förändra mig själv, känns det väldigt enkelt att påbörja arbetet med att bygga upp den nya världen och skapa ett samhälle med välfärd till alla, givetvis också till moder Jord. Jag slipper hela jobbet med att ändra alla andra. Ändra hela världen. Tänk att jag inte fattat det tidigare. Men allt har sin tid och allt som sker är gott och ibland obehagligt gott.

Med glädje släppte jag ordet politik. Ett nytt ord kommer att skapas i den nya tiden. Ett ord som ger en vacker resonans i Universum. Partierna ska inte vara separerade. De ska arbeta tillsammans för Allas välfärd i en frisk värld.

Kaos kan uppstå, då man är på väg att lämna det som är färdigt och man ännu inte insett att något nytt, bättre är på väg. Rädslan blir större och de som är mest rädda vill bygga än högre murar. Men vem vill leva innanför murarna? Vem vill vara fånge?

Det är dags att tacka för det som varit. Tiden är mogen och vi kan om vi vill, befria oss från traditioner som sitter likt osynliga fotbojor. Den som känner sig redo kan vara vara med i begynnelsen och skapa ett nytt årtusende i kärlek, sanning och ljus. Det är varken sämre eller bättre att vara först. Man kommer när det är dags.

Med ögon som just kommit ut från mörkret, är ljuset bländande. I det starka ljuset som vi nu lever i, ser vi sanningen och upptäcker att livet inte behöver vara en kamp. Vi kan välja acceptans och förståelse.WP_004769

En ny värld,  bygger man inte på en dag.  Det som får mig att tro att det finns en möjlighet att påbörja skapandet av den nya världen, är att jag vet, att det finns så många människor som är medvetna om att förändring handlar inte om att ändra andras beteende. Det handlar om mig själv.

Det är bara att tänka en kärleksfull, accepterande, tacksam tanke. Så är skapandeprocessen igång. Kan det vara enklare?

Med nya ögon antar jag utmaningen och ser med glädje fram emot ett möte med någon som jag tror är modig nog att påbörja byggandet av 2000-talet. Den nya tiden.

 

Väl hemkommen från Italien, ser jag att tidningen som jag prenumererat på, sen flera år tillbaka, ligger och väntar på mig i min lilla posthög.

2000-talets vetenskap  –  Tidningen som talar……….när andra tiger. (min favorittidning)

När jag ser omslagsbilden bestämmer jag mig för att läsa tidningen innan jag packar upp min 5 kilo överviktstunga resväska, som jag slapp betala extra för. Anledningen att jag prioriterar tidningen framför uppackningen är en rubrik på förstasidan. ”HÖG TID FÖR ALTERNATIVMEDICINENS RENÄSSANS – FLORENS VISAR VÄGEN.WP_004539

I tidningen läser jag, att för tre år sedan öppnades Europas första statliga sjukhus, som kombinerar västerländsk medicin med österländsk läkekonst. Sjukhuset ligger i Pitigliano, 20 mil söder om Florens.

Dr Franco Cracolici är den brinnande själen och har många idéer om hur en modern hälsoinriktad sjukvård ska integreras.  Grundprincipen för verksamheten är, att det endast genom att tillämpa ett helhetsperspektiv som en god vård kan möjliggöras, vilket borde vara den framtida människans självklara syn på kroppens hälsa.

Sjukhuset är statligt finansierat. Behandlingen betalas över skattsedeln, vilket innebär att patienten endast betalar patientavgiften på ca 150:– sv kr. Patienterna har tillgång till akupunktur, allopati, homeopati och örtterapi.WP_000241

Redan för femton år sen öppnades den första vårdcentralen i Florens kommun, där patienterna fick gratis tillgång till akupunktur. Detta p.g.a att en regional lag 1987  godkände kinesisk medicin som en del av skolmedicinen, parallellt med en annan lag som godkände naturterapier. Idag finns det 106 vårdinrättningar med tillgång till akupunktur, örtterapi och homeopati. Det negativa är, att det idag är flera månaders kö till dessa kliniker. Vilket i sig är ett gott betyg. Det positiva är att behandlingarna på dessa sjukhus är samhällsekonomiskt lönsamma.

Vid utvärderingar har bl.a visat att användandet av kemiska läkemedel har minskat med 55-75 %.  99.8 % av patienterna ansåg att de förbättrats i sin sjukdom.

Denna moderna hälsorenässans har genomförts tack vare familjen Cracolicis starka vilja och fria helhetstankar. Politikers klokhet och folkets uppvaknande har också starkt bidragit till en ny era.WP_000516

På 1400-talet igångsatte familjen Medici, från Florens, den kulturella renässansen. 500 – 600 år senare är en modern hälsorenässans på väg.

Franco Cracolici anser att vägen till hälsa går genom kunskap, medvetenhet och inlärning. Han ser maten som en viktig beståndsdel av läkningsprocessen. Tanken att vården i grunden bör vara förebyggande, är något som Cracolici delar med det gamla Kinas uppfattning. En läkares funktion var att se till att hålla patienten frisk. Om patienten blev sjuk, slutade man att betala sin läkare.

Jag läser och gläds över att vi är på väg in i en ny tid med större kunskap, acceptans, ljus och kärlek.

Franco Cracolici har också en privat klinik i hjärtat av Florens. Miljön är omhändertagande. I väntrummet spelas avslappnande, orientalisk musik. Franco  kombinerar sitt arbete vid kliniken med arbete i skolan, undervisning vid universitet, arbete på sjukhuset  samt Villa Basilesky, där patienter med alkoholproblem behandlas med akupunktur i kombination med psykolog- och gruppsamtal, för hjälp till självhjälp.WP_004537

Cracolici samarbetar också med en berömd italiensk kompositör, Fabio Pianigiani, de skapar empatisk musikterapi.  Fler och fler högt uppsatta akademiker inser den kinesiska medicinens fördelar för folkhälsan och pressar sina universitet för att få in mer utbildning i ämnet. Rektorn för institutionen för kirurgi vid Florens universitet har kommit så långt att han visar studenterna vid fakulteten, en filminspelning från sjukhuset i Pitigliano. Universitet i Siena har också ett nära samarbete med sjukhuset. Där kan man gå en två-årig masterutbildning i integrativ medicin

På samma väg är man också i de italienska regionerna Lombardi och Marche. Franco Cracolici har nyligen gjort ett besök på Sydneys statliga sjukhus, dit han var inbjuden för att dela med sig av sitt kunnande. Australien vill kopiera modellen av ett integrerat sjukhus.

När jag läst artikeln finner jag mig vandrade omkring på Florens trånga gator. Bland hus och piazzor som legat där de ligger i hundratals år. Staden präglas fortfarande av familjen Medici. Kulturrenässansen spred sig vidare till resten av Europa. Den kom att inta en grundläggande roll för europeisk kultur, som ledde till reformer och förändringar, som formade det samhälle vi lever i idag. Fiorentinarna är mycket stolta över sitt kulturarv, men öppnar också upp och välkomnar återigen det nya. WP_000189

Äntligen händer det, tänker jag och glömmer för en sekund bort, att verkligheten ser annorlunda ut. Människor börjar förstå att någon styrt vad man ska tycka är rätt eller fel. Människor har lärt sig vad man ska döma. Det fungerar alldeles utmärkt i en demokratisk värld, där man känner sig väl omhändertagen av myndigheter som talar om ett tryggt och säkert samhälle och vi luras tro att det är man själv som vet bäst och bestämt. Denna tanke får mig att minnas, när en av mina söner, vid nio års ålder en dag kom till mig och sa. Mamma, jag har avslöjat dig. Du får  mig att tro att det är jag som bestämmer, vad jag ska göra. Men det är du som lett mig dit. Detta kunde jag inte förneka. Han hade så rätt. Tyvärr skulle jag själv bli övervuxen innan jag fattade vidden av det.

Snabbt som blixten, leder tanken mig till det ögonblick och den känsla som jag hamnade i, då jag några veckor tidigare fick ett mail från Aina. ”Hej Nonna. Det gjorde inget att du inte kunde komma till Dr Simoncinis föreläsning i Höllviken. Han kom inte”.

Jag hade gärna lyssnat på Simoncini, läkaren som haft modet att kliva ur ”boxen” och vågat följa och utveckla det som han kände var rätt. Hans väg har inte varit enkel. För många år sedan, som nyutexaminerad läkare, noterade Simoncini att cancerpatienter som hade hudproblem, inte bara blev kvitt sina hudåkommor när han tvättade huden med bikarbonatlösning, även cancern reagerade genom att krympa. När han i sin kliniska verksamhet fick fler och fler fullträffar, ville han visa detta för sina kollegor. Det blev tvärstopp. De saknade intresse och vände honom ryggen, vilket  gjorde att han hamnade i en djup livskris och funderade på att lägga av med allt. Han tog tjänstledigt från läkaryrket och började studera filosofi på universitet, bland annat för att kunna förstå sina kollegors reaktion. Efter filosofistudierna fick han kraft att återvända till läkaryrket. Nu var han medveten om att yrket handlade om läkekonst, ett samspel med patienten, för patientens bästa.

Nyfikenhet är ungdomens källa, hör jag Lou viska i mitt öra och visst är det så. Likväl är alltför många människor fastlåsta  i sitt gamla mönster och vågar inte ens titta på det friska källvattnet.

Jag har läst en del artiklar om Simoncinis enkla teori, att cancer är en vitaktig svamp, som uppstår i kroppen då immunförsvaret försvagas. Bara det skapar oordning i etablissemangets led. Men det som skapar mest oreda är att Dr Simoncini har kommit på en metod att behandla cancer, med ett medel som är både billigt och enkelt. Simoncini behandlar sina patienter intravenöst med bikarbonat.

Så enkelt får det inte vara.  Då lever man farligt. Det räcker inte alltid med att man blir förtalad, förlöjligad, dömd till fängelse och fråntagen sin läkarlegitimation. Har man en hållbar teori om att något är naturligt och som inte går att patentera, då kan man också bli mordhotad och t.o.m dödad. Det visste jag. Första gången jag fick höra detta, var på en föreläsning i Malmö 2007.

Jag hade just kommit till Sverige från en Indienresa, när slumpen, om man nu tror på slumpen, förde den japanske forskaren Dr Emoto till Malmö, Sheraton, där han höll en föreläsning. Det kändes väldigt spännande att möta honom live. Jag tyckte att jag kände honom mycket väl. Han var min kompis. Dr Emoto hade varit mitt resesällskap i form av en bok, som jag av en slump fått med på resan. ”Vattnets dolda budskap – En ny värld av möjligheter för hälsa och fred”.WP_004534

Det var fantastiskt att lyssna på honom och hela mitt inre jublade av glädje, då jag  framför mig såg en värld, som vi renat genom kärleksfulla tankar, ord och vacker musik.  Det var så kraftfullt, eftersom jag bara några veckor tidigare varit i Indien och under en månads tid druckit allt mitt vatten från byarnas kranar. En märklig slump var det, att springa på brunnar i Indien, som hade stora tavlor, som berättade att ”detta vatten är renat enligt Dr Emotos teknik, med mantran och klassisk musik”. Med ett öppet sinne blir livet ett äventyr, med många lustiga slumpar. Detta får mig att se livet ur ett större perspektiv. Inte en dag var jag sjuk, trots att detta kranvatten, var det enda vatten jag drack. Visserligen hade jag Morindas Nonidrycker med mig. Men ändå. Allt jag läste i Emotos bok, gick rakt in i hjärtat och mitt Högre Jag, sa mig att allt det som jag läste var sant.WP_004547

Dr Emotos föreläsning var fantastisk och ingav så mycket hopp och glädje.  Tills  Dr Emoto, talar om något som jag i min naiva, värld inte kunnat föreställa mig, godtrogen som jag var. Han berättar om hoten som forskare runt om i världen utsätts för, när någon funnit en enkel, billig metod, som inte går att patentera och som förhindrar dagens dyrare metoder. Denna ödmjuke, kärleksfulle Dr. Emoto, hur kan något sådant vara möjligt? Min tanke gick igång. Varför hota? Rent vatten kan inte vara ett hot mot någon. Och även om det skulle visa sig att Dr Emotos 25 åriga forskning var en bluff. Vem och vad skulle man förlora?  Hans enkla budskap är, att vackra ord och vacker musik renar vattnet, i inte bara i våra kroppar och kan göra människan frisk. Det renar också vattnet i vår natur.WP_002403
WP_002645

Strax efter Dr. Emotos Malmöbesök, hamnade jag på en föreläsning med Annika Dahlqvist. LCHF.  Helt oförberedd var jag, då  Annika i slutet av föreläsningen, odramatiskt berättar om alla de hot hon utsatts för, utöver att hennes läkarlegitimation fråntagits henne. Tjugofemöringen trillade ner och jag förstod verkligen att det finns de som vill motarbeta hälsan hos den stora massan. Det finns ett mörker, som de, som jag tidigare hade förtroende för, vill hålla kvar och därmed hindra ljuset att spridas.

När eleven är mogen, då kommer läraren och snart mötte jag, i olika sammanhang, andra läkare och forskare som bekräftade mörkandet av forskning som ligger utanför ”big business”

Hot var också anledningen till att Dr. Tullio Simoncini inte kom till de sex inbokade föreläsningarna i Sverige, dit han var inbjuden. Hans advokat hade avrått honom att åka till Sverige, eftersom Dr Simoncini blivit hotad att arresteras när han satte sin fot på svensk mark.

Dr Simoncini har av italiensk domstol dömts till tre års fängelse i Italien och mist sin läkarlegitimation. Dr Simoncini har tvingats ge sig ut på resor för att behandla patienter på andra platser i världen. Resorna blir fler och fler. Dr Simoncini har ett nära samarbete med många läkare runt om i världen, som använder sig av hans metoder för behandling av cancersjuka.  Han deltar också på stora konferenser i USA, Tyskland och Australien.

En märklig sanning är, att om skolmedicinen behandlar en patient som dör, då är det för att patienten varit för sjuk. Om naturläkaren behandlar en patient som dör, då är det behandlingen som tog död på honom.WP_000121

Men nu har bollen börjat rulla. I Florens händer det. Igen. En ny renässans. Visserligen ser det mörkt ut för Sveriges del. Svenska myndigheter vägrar att ge svenska patienter möjlighet till komplementär behandling, som kan göra dem friskare. Många företag är involverade i detta och styrda. Själv har jag erfarenhet av Trygg Hansa, som också valt att gå i etablissemangets ledband.  Då jag skadade ryggen vid bilolyckan för tre år sen, fick jag av tre olika läkare, på Helsingborgs lasarett, besked om att det skulle ta  4-6 månader innan jag var återställd. Det tog tre veckor. Men inte med skolmedicinens hjälp. Min behandling fick jag bekosta själv. Jag valde det eftersom jag bara har en kropp och tycker att den är värd det bästa. Trygg Hansa betalar bara för skolmedicinbehandling. En annan sak jag förvånade mig över, var att läkarna och sköterskorna, på avdelningen, så gärna ville ge mig morfin. När doktorn återigen, vänligt frågade om jag kanske ångrat mig och ville ha morfin, fortsatte jag att tacka nej och sa att jag föredrog champagne. Det var ju ändå nyårsafton. Det fick jag inte. Inte ens drogerna får man bestämma själv. Det som förbryllade mig, var att sjukhuset hade tillstånd att ge mig andra droger än de som etablissemanget har godkänt som de rätta i samhället. Ja, det är lustiga regler. Som sagt, det är skönt att vara befriad från bojorna.

Jag börjar så smått förstå varför luften känns lättare att andas i Florens, Italien. Det är ju där, det sker. Husen och gatorna är gamla, men sinnet och ögonen, att se möjligheter är ungt. Återigen, nyfikenhet är ungdomens källa.  Jag vill tro att Sverige brinner av nyfikenhet och öppnar ögonen och dörrarna för att släppa in framtiden. Jag önskar att Sverige snabbt ska anamma den alternativa hälsorenässansen.

Men vad som hände med donationen på 43 miljoner kronor som paret Barbro och Bernard Osher gav till Karolinska Institutet, år 2005, får mig att tvivla.  Ett Osher-centrum för vetenskaplig forskning, runt de alternativa medel som finns i medicinens värld skulle skapas. Paret Osher ville att Sverige skulle följa det italienska exemplet och bli tvåa i Europa. Professor Martin Ingvar, skulle leda verksamheten under tio år och finna alternativa lösningar. Bl.a skulle han hitta alternativa hälsoaspekter, med vinning för både patient och i kostnadsperspektiv. Undervisa medicinstuderande och hälsoarbetare om effektiviteten hos dessa metoder. Skapa ett patientomhändertagande med fokus på att läka HELA människan. Avtalet uttrycker också en önskan om ett utvecklat samarbete mellan Osher-centret på Karolinska, Harvard och i San Francisco.  Av det blev INGET.  Tydligen hade Martin Ingvar missförstått uppgiften. Däremot, på de två amerikanska Osher-centren, integreras nu alternativa behandlingar med gängse metoder.WP_000164

Det tog 200 år för den kulturella renässansen att slå igenom i Sverige. Givetvis tror jag och hoppas att Sverige är mera öppenhjärtigt idag och snabbt tar till sig hälsorenässansen. Det är upp till oss själva. I ett demokratiskt samhälle är det alltid majoriteten som styr. Vi gör våra val.

(Martin Ingvars nya uppdrag är att utreda betygen i grundskolan. Jag önskar Martin Ingvar lycka till med detta och hoppas att han förstår vad uppgiften går ut på.)

Ci vediamo Italia

De finns på riktigt. De som Renata, min italienska lärare, varnade mig för. Jag skrattade åt henne, då hon sa. Nanna, om du tänker åka till ett annat ställe i Italien och lämna de snobbiga fiorentinerna åt sitt öde. Så vad du gör. Åk inte själv till Napoli. Männen där kommer att äta upp dig, levande. Jag tänkte, nu överdriver hon allt och var road över hennes kategorisering av män. Men Renata var mycket bestämd. Jag sa till henne, att någon sådan man kommer jag ALDRIG att möta. Vi attraheras inte av varandra. På den tiden, använde jag ordet ”aldrig” betydligt mer nonchalant än jag gör idag. Livet har visat, att jag möter det, som jag sagt aldrig till. Kanske för att visa mig att allt är i ständig rörelse och kan se annorlunda ut i nästa stund.

S. Angelo, Ischia

S. Angelo, Ischia

Renata fortsatte, Sicilien, är en bra plats för dig. Där dyrkar männen kvinnan. De är otroligt romantiska. Där är kvinnan är Madonnan och sättes på piedestal. Av någon anledning tyckte Renata att det skulle passa mig. Men vem vill sitta på en piedestal?

Nu valde jag Ischia. Varför vet jag egentligen inte. Hjärtat ledde mig väl hit. Det kändes rätt. Kanske var en av anledningarna, att jag blev förälskad i Capri och ville se om jag hade samma känslor för grann-ön. Det har jag inte. Men som jag ofta fungerar, så hittar jag ett behagligt liv, där jag befinner mig. Har smällt in i det Ischiatiska livet och trivs alldeles utmärkt och tycker det känns lite tråkigt att lämna ön. Men samtidigt vet jag att vi är färdiga med varandra.

Den vackraste utsikten i S. Angelo har Ristorante Nuova Gestione,

Den vackraste utsikten i S. Angelo har Ristorante Nuova Gestione,

Här är dock ett irriterande inslag, som jag givetvis ska lära mig något av. En av mina första dagar på ön, passerade det som stör mig, mitt bord, på en restaurang, där jag satt och skrev. Våra ögon möttes en kort sekund. Dagen efter möttes vi igen. Det var lördag eftermiddag och jag hade gått till baren bredvid hotellet för att ta en caffé. Vem kommer inte in, om inte samme man och åter möts våra ögon. Jag blev förvånad att se honom igen och han likaså. Han kommer fram och presenterar sig. Vi pratade ett kort ögonblick. Sen, inget mer, förutom att jag sprang, rakt in i  den stängda glasdörren, när jag skulle gå ifrån baren. Klockan sju, samma kväll ringde min hotell-telefon. Det var mannen från baren. ”Jag står härnere i foajén. Kan du komma ner? Jag som är väluppfostrad gick ner, för att höra vad han hade på hjärtat och nyfiken på hur han hittat mig. Dessutom stänger jag inte dörren för människor, alla som kommer, har en uppgift, något att lära mig. Mer eller mindre. Jag går på intuitionen.

Kökschefen bjuder in måsen till lunch.

och den fantastiska kökschefen bjuder in måsen till lunch.

Att hitta mig, var enkelt. Hans ufficio råkar ligga snett över gatan. En bra slump för honom, vilket underlättar att ha bra koll på mig. Anledningen att han nu kom, var att han tror på ”ödet” och att han kände sig väldigt levande då han såg mig  första gången och så sker det otroliga  att våra vägar möts igen, två dagar på rad.

Vi hade ett trevligt samtal och jag var glad att få lära mig mera. Gianni berättade intressanta saker om ön. Han är född här och vet allt. Castellot är öns stolthet och största attraktion. Jag får reda på släktförhållandena och vem som är vem på mitt hotel. Allt om varmvattenkällorna och de höga huspriserna. Uppe i bergen kan man få ett gammalt ruckel för fyra miljoner. Längs kusten, får man ett hyfsat hus för tio.

Ristorante Nuova Gestione, S. Angelo

Ristorante Nuova Gestione, S. Angelo

När jag fått all tänkbar information. DÅ händer det. Den trevlige, charmerande Gianni förvandlas till en sån som Renata varnat mig för.  En sån som vill äta upp mig. När jag inte visar minsta tecken på att vilja bli uppäten, frågar han som alla italienare gör. ”Vilket stjärntecken är du född i?” När jag säger, Fisken. Slår han ut med armarna och med glittrande ögon utropar han, ”meraviglioso”  och bestämmer sig för att ta mig i en enda munsbit. Bättre än så kan det inte bli, får jag höra. Han är nämligen Vädur, och informerar mig glatt, att som Vädur är han rättfram och initiativrik. Som fisk, ska jag vara nöjd och bara följa med. När jag svarar att, jag inte är intresserad av hans lockande erbjudanden. Plockar han fram nästa ess i skjortärmen. Går ut i restaurangköket och hämtar en liten flaska prosecco och två champagneglas från ett skåp och beter sig som om han bor i huset. Jag ser antagligen lite frågande ut och han förklarar att hotellet är en av hans kunder.

Fantastiska klippformationer smyckar ön. Här i en rondell.

Fantastiska klippformationer smyckar ön. Här i en rondell.

Jag inser snart att mötet med denne man kommer att bli en ny lärdom för mig. Jag är fortfarande smått road över situationen. Normalt drar jag till mig lugna, romantiska människor, som liknar mig. Men då och då händer det. Man möter den spegelbild av sig själv som man inte gillar. Livet är en spegel. Därför är jag väldigt observant på vem och vad jag drar till mig. Eftersom jag vet att det är mig själv jag möter, i en eller annan form. Antingen bilden av det jag gillar eller bilden av det som jag inte gillar. I Gianni kan jag inte se min spegelbild. Visserligen vet jag hur lätt det är att ljuga för sig själv, medvetet eller omedvetet och förneka sanningen. Vi kan dra till oss människor som visar en sida i oss, som vi inte gillar hos oss själv, eller ens är medvetna om.

Fantastiska klippformationer finns på ön och i havet runt ön.

Klippformationer, som trädgårdskonst.

Varenda kväll kommer han, vid sjutiden, snart blev det jobbigt och jag känner mig infångad.  Jag har bett honom att inte komma. Men det lyssnar han inte på. För honom är det en sorts spel, som jag inte kan reglerna på. Det går ut på att han ska övertala mig, att han är rätt man för mig. Problemet är att jag  ännu inte har förstått det och eftersom vi  har begränsat med tid, måste jag därför agera offensivt, förklarar han för mig, då jag säger att hans pushande har motsatt effekt på mig. Det urartade snabbt till en maktkamp och jag inser att jag skulle känt mig som en förlorare om jag hade ändrat uppfattning på grund av hans entusiastiska övertalningsförsök. I och för sig en svaghet att inte kunna ändra uppfattning. Men i detta fallet känns mitt beslut, orubbligt.

Stenformationer i fontän i Forio, Ischia.

Stenformationer i fontän i Forio, Ischia.

Han är en drama-man och kan klämma fram en och annan tår, om jag inte lyssnar. Han pendlar mellan hot och kärleksfulla ord och ordet döda, dyker upp i var och varannan mening. Det känns inte helt bra. Jag gillar inte rollen jag har. Men är glad att jag sett en och annan italiensk film och varit i Italien så pass mycket att jag lärt mig ett och annat. Jag borde kanske kollat upp det tidigare, men Ischia tillhör provincia Napoli.

Gianni  pratar oavbrutet och vartannat ord är ”ascolta” som han förtydligar med, ”listen” och vart tredje ord är  ”prega”. Jag talar om för honom att det är han som inte lyssnar. Annars är jag mest tyst och försöker tänka ut nästa drag. Jag kan inte dessa spelregler, men jag känner att situationen är sådan att den kräver smarta drag från min sida. Situationen är tydlig. För honom handlar det om att vinna eller förlora och han är inte mannen som accepterar en förlust.

Det märkliga är att jag kan inte  låta bli att fascineras över hans röst och orden som far ut i en aldrig sinande ström. Men framförallt hans entusiasm och uthållighet. Jag har aldrig i mitt liv mött något liknande. Han säljer sig själv på ett fascinerande sätt.WP_004103

Eftersom jag vet att han äter middag klockan åtta. Så försökte jag en kväll hålla mig från hotellet till efter åtta. Det fungerade. Men redan andra kvällen, stod han utanför hotellet och väntade på mig. Han förklarade att jag inte ska tro att jag kan komma undan. Jag har aldrig mött någon som du, säger han, med stor dramatik. Jag släpper dig aldrig och när han tar ett hårt tag om mig, tror att jag befinner mig i en dålig italiensk film. Jag kommer att hitta dig var du än är, fortsätter han. Också när du lämnar Ischia. Då får du flyga och fara tänkte jag, men sa inget. Jag måste spela korten rätt.

Jag bara ler och Gianni tror att jag gett mig. Men jag ler för att jag känner min joker värma i fickan. Det har han ingen aning om. Det är så, att jag vet något som han inte vet. Jag vet att människan som lever på Jorden idag, är inte färdigutvecklad, i ren kärleksfull mänsklighet. Hon har fortfarande mer eller mindre av djurets rädslor i sig. Det innebär inte att någon med mycket djurinstinkter i sig, är sämre varelser. Det innebär bara att de inte har upplevt så mycket kärlek än. Ej heller så mycket smärta, så att de förstår vad de orsakar genom sitt beteende. Det är just det som vi lär oss i liv efter liv. Ju fler liv i människokroppen, desto mer förståelse får vi för det mänskliga lidandet i takt med att vi upplever det. Efterhand kommer vi att tolerera olikheter. Vilja hjälpa, istället för att roffa åt oss och döda. Vi är alla under utveckling. Ett köttätande lejon är ingen sämre varelse än en gräsätande elefant. Lejonet dödar och följer helt enkelt sin instinkt, för att överleva. Men av någon anledning är de stora växtätande djuren de snällaste av alla djur, tillika är de starka, LUGNA och harmoniska. Har det något samband med maten de äter?WP_004209

Jag har jobbat med att våga se mina rädslor efterhand som de dyker. Ställt dem i ljuset, bekräftat dem och gett dem kärlek. I det har jag uppnått en viss frihet. Varje befriad rädsla  är fri, den finns inte mer. Jag är tacksam över de rädslor som jag befriat. För när jag nu ser in i ögonen på en människa med djurets instinkt, känner jag mig, till min förvåning, inte rädd eller svag i mötet. Jag har all förståelse för att det är hans rädsla som dominerar honom och mitt vapen är att jag inte går till försvar eller motattack. Det förbryllar honom. Jag kan bara känna kärlek till att han är den människa som han är. När jag om några dagar lämnar ön, kan både Gianni och jag själv bestämma om vi ska vara vinnare eller förlorare. Det handlar bara om vilken tanke vi väljer.

Men situationen är inte önskvärd och jag ska  ALDRIG  åka till Napoli själv, fler gånger. Inte för att jag tror att livet är så enkelt att man kan katagorisera människor, men kanske ska jag följa Renatas råd och åka till Sicilien. Skulle där finnas en eller annan som vill sätta mig på en piedestal, då är det ju upp till mig att hoppa ner. Svårare än så är inte livet.

Fine

I tisdags flög jag till Napoli, tog färjan över till ön Ischia och taxi till hotellet. Tiziana hette min häftiga chaufför. Hon körde som en dåre, på de trånga, slingrande vägarna och skrattade högt när folk tutade och gormade på henne. Mellan svängarna berättade hon för mig, att på Ischia äter man kaniner. Det är nationalrätten. Tanken bara kom, att det är också ett sätt att hålla efter dem. Att göra en nationalrätt av det som man har för mycket av. Ungefär som limoncello. Man häller socker över alla citroner man inte hinner äta upp och får turisterna att dricka upp det och till råge på allt, köpa med sig hem.

Ischias häftigaste taxi

Ischias häftigaste taxi

Du har valt ett bra hotel sa Tiziana till mig, då hon stannade utanför hotellet, som låg gömt bakom grönska. Ett genuint, pittoreskt familjehotel. Det lät ju bra. Visserligen kan jag uppskatta stora, lyxiga, internationella hotel, men det kan bli enformigt. Jag gillar att få uppleva det genuina, märka en skillnad.

Utanför mitt pittoreska hotel

Utanför mitt pittoreska hotel

Mitt rum är litet, gulligt med rosenmönstrade gardiner, kuddar och sängöverkast. Typiskt, genuint, italienskt. Jag undrar om en man hade gillat rummet. Allt jag behöver, finns inom räckhåll. Balkongen utåt gatan gör mig till ett, med naturen, då jag har träd och fåglar som närmaste granne. En och annan bil susar förbi och jag kan höra människor som pratar nedanför.

Inför resan hade jag gjort en deal med mig själv att jag enbart skulle förse min kropp med rätt människobränsle. Det är en baggis att äta rätt, när man är själv, tänkte jag. Förutom Tahitian Noni, Thrive  Max hade jag packat ner en burk kokosolja samt mina ”fågelfröer”. Kokosoljan är så praktisk, den har jag både in- och utvärtes. Bra också som tandkräm tillsammans med bikarbonat. Dessutom är kokosoljan en perfekt solkräm, utan kemikalier. Men bästa solskyddet är ett stort intag av antioxidanter och där har jag min noni. Inför resan hade jag också införskaffat en lättvikts-blender. Den skulle hjälpa mig att förse mig med bättre mat än restaurangerna kan erbjuda.WP_003827

Väl förberedd att äta rätt, gick jag ner till frukostrestaurangen min första morgon på Ischia. Pittoreskt var det. Mitt bord, dukat för en, stod där och väntade. Femton bord fanns uppdukade. Några stora, för sällskap och familjer och andra dukade för två. Detta bord var mitt och ska vara mitt, 22 mornar framöver.

En vänlig kypare kom genast fram och drog ut stolen till mig. Jag hade knappt hunnit slå mig ner, då jag kände en välbekant doft komma emot mig och en annan, lika vänlig kypare går fram mot mitt bord. Med tindrande ögon placerar han framför mig, en rosenmönstrad assiett och på den ligger en färsk ljummen cornetto. Fylld med en underbar crema. Detta är bara inte sant. Jag blir förförd redan första morgonen, av en jäkla italienare som förstör alla mina planer, på att äta rätt och sunt och med en cornetto con la crema dessutom, som är min största svaghet.

Jag njuter av cornetton, så länge som jag har den i munnen. Men så fort den kommit ner i magen känner jag en viss irritation och tydligt kan jag se hur min normalt, ganska platta mage, växer.  Jag kan inte längre lura mig själv. Jag vet att spannmål med gluten, ger läckande tarm. Hos ALLA. Vilket innebär att gifter far ut i kroppen och ställer till problem. Min kropp är inte så smart att den är ”glutenintollerant”. Av någon konstig anledning lämnar den över ansvaret till mig. Sen är det upp till mig och om jag ska falla för frestelser eller ej.

I en rosendekorerad kaffekopp serverades också en härlig cappuccino, även denna placerades på mitt lilla bord. Allt det andra fick jag själv hämta från den uppdukade buffén, som bestod av diverse läckerheter.  Fruktyoghurt, musli, frallor, juice, hemmagjord marmelad, som en kypare stolt berättade, skinka, ost, kokt ägg och kakor. Kakor i alla dess former. Det var vanlig frukostmat som jag tidigare åt och trodde var helt ok.  Jag tog ett ägg. Njöt av min cornetto och capuccino. Vek ihop servetten som jag misstänkte skulle ligga kvar till nästa gång jag satt vid ”mitt” bord och gick ut på gatan för att söka efter rätt människobränsle.

Frutta/verdura

Frutta/verdura

Något har hänt med mig, den senaste tiden känner jag tydligt hur min kropp misshandlas då jag stoppar i mig sådant som tar energi eller höjer mitt AGE. Det var nästan som om jag ville be min kropp om ursäkt, för det felaktiga som jag stoppat i mig, då jag gick gatan fram, på jakt efter rätta bränslet.

Det tog inte många minuter förrän jag stod vid en liten frutta-verdura. Där fanns inte någon mångfald av vare sig frukt eller grönt, men det som fanns var fräscht och fint. Jag köpte en knippa morötter, en citron och några apelsiner. Sen gick jag hem och mixade ihop en underbart god juice. Tjock var den, jag fick äta med sked och kroppen blev nöjd.

Glad över min blender som lätt ger mig bra bränsle.

Glad över min blender som lätt ger mig bra bränsle.

Därefter gick jag ner på stan igen, för jag vill givetvis orientera mig, då jag kommer till ett nytt ställe. Några gånger gick jag gatan upp och ner. Byn är inte särskilt stor. Jag satte mig på en strandrestaurang och beställde in en caffé americano, tittade ut över spiaggian som inte såg inbjudande ut. Gick genom byn igen och läste samtliga restaurangmenyer, vilket inte tog lång tid. Konstaterade att om jag skulle äta restaurangmaten, skulle mitt AGE-värde, definitivt höjas. Vandrade upp till fortet som började byggas ca 500 år f.Kr och som hade sin storhetstid i slutet på 1600-talet, då den hyste 1892 familjer. Naturens framfört hade gjort fortet otroligt vackert. Jag såg resterna av de 13 kyrkorna som då fanns. Olivterassen. Vinkällaren med kvarn för vinframställning. Fängelset och jag kollade in i tortyrkammaren, som jag snabbt, illamående fick lämna.

Castello Aragonese

Castello Aragonese

Gick till grönsakshandlaren igen och köpte ett stort knippe maskrosblad, för där fanns inte så mycket annat att välja på. Gick hem och mixade dem tillsammans med en citron, Det smakade pyton, men jag drack upp allt. Det märkliga var att i motsats till cornetton, så smakade de gröna bladen illa i munnen, men kändes bra i magen. Jag kan inte undvika att tänka på hur vi lurats och vant oss vid att äta mat som gör oss sjuka och dessutom tycker att det smakar gott. Medan mat som håller oss friska, tycker vi smakar illa. Maskrosbladen tillsammans med nötter fick bli min lunch och jag kände mig nöjd. Kaninen som inte blev min lunch var säkert nöjdast.

Grönt är skönt

Grönt är skönt

Efter ett dygn har jag sett allt i byn, flera gånger om. Min avsikt med resandet är inte turistandet i sig. Att vara turist är väldigt enkelt och kan se ut på många olika sätt. Man kan fara omkring och göra så mycket som möjligt, på kort tid. Man kan ligga på en strand och göra så litet som möjligt. Gå runt och shoppa och äta god mat och dricka goda viner på trevliga restauranger, det är också en bra semestersysselsättning. Jag har provat det mesta och vill ibland ha något annat.

Min utmaning i resandet är att hitta en vardag, på det ställe jag hamnar. Smälta in. Hitta en rytm. Försöka känna hur det känns att leva sitt liv, på just den här platsen. Som nu på Ischia.  Hitta en mening och en sysselsättning som gör dagen meningsfull, utan att fara omkring på diverse jippon. Jag vill försöka förstå hur det skulle kännas att leva här ett helt liv. För mig är det inte svårt. Jag har alltid mitt arbete som oberoende produktkonsult för Morinda, med mig och så, mitt skrivande.

Vackraste bilden av tvätt, i stan

Vackraste bilden av tvätt, i stan

Jag försöker vara en människa som kan och som vågar känna sig ensam i den stunden, som ensamhetskänslan kommer, om den kommer. Det kan vara en utmaning att resa ensam  i världen, bland andra människor som går två och två eller i stora sällskap. Men jag vet att bland de som går med någon vid sin sida eller i grupp, där kan ensamhetskänslan vara större än hos den som går själv. Jag har lärt mig att ensamhetskänslan är inget som har med någon annan att göra. Den handlar bara om mig själv och är något som jag själv måste övervinna.

När jag har mig själv som enda resesällskap, leder ofta resan inåt. Eftersom där finns möjlighet till det. Inåt-resan, är den mest spännande resa man kan göra. Det är okända marker, som ingen annan beträtt. Där finns mörker och där finns ljus. Ingen annan mänsklig varelse har någonsin varit där.

Pittoreskt

Pittoreskt

Andra dagen på ön, när jag gjort min runda. Varit hos grönsakshandlaren, gått gatan upp och ner, flera gånger och det inte fanns mer att se, då kom tanken. 24 dagar ska jag försmäkta på denna öde ö. Hjälp, hur ska jag stå ut. Då går tanken till alla de som bor här permanent. Kan de, kan jag. Min erfarenhet är att man vänjer sig. Har jag varit på en plats några dagar och bott in mig, så kommer jag att se på stället med samma ögon som invånarna och funnit min vardag. Jag kommer att trivas, på ett eller annat sätt. Jag kommer kanske inte att tycka att stranden är ”bella”, som en kvinna jag pratade med, tyckte att den var. Men jag kommer att acceptera att den är som den är. Kanske rent av tycka om den som den är. Det tycker jag är fascinerande. Människan är otroligt anpassningsbar.

Huvudgatan i Ischia Ponte

Huvudgatan i Ischia Ponte

Men jag har en sida i mig, som vill göra allt omkring mig vackert. Hade jag stannat här, hade jag velat göra byn vackrare. Det är för mig en betydande del av livet. Att se. Ta hand om. Göra vackrare. Byn är inte omhändertagen. Blomkrukor med ner-vissnade blommor finns det fler av, än vackert blomstrande. Hus och trädgårdar som jag går förbi är misskötta och skräp ligger överallt. Likadant är det inne på restauranger och barer. Byn har stannat upp. Den tycker att det är bra som det är. Genom att acceptera som det är, kommer byn inte att blomstra. Jag blickade ut över havet. Såg Capri och tänkte. Vackra, underbara Capri. Hur kan det vara sån stor skillnad på dessa syskonöar? De borde ha samma förutsättningar.

Ischia är till ytan större än Capri, vilket borde vara ett plus. Ischia har också många naturliga hälsokällor. Öarna ligger en knapp timmes båtresa från varandra. Det är samma fiskevatten, samma klimat och samma natur. Ändå är det en märkbar skillnad.

Vakthund

Vakthund?

Jag upplever Capri som ett barn som är ”SETT”. Ett älskat barn. Ett barn som blir omhändertaget, som hålls hel och ren. Ett barn som blir sett av kärleksfulla ögon som ser barnets/öns, potentiella möjligheter. Det barnet/människan/ön, växer och blir kraftfullare av sin egen kraft, för att någon ser och kärleksfullt tar hand om. Likasinnade speglar sig i barnet/ön och dras till det. Därför befolkas ön av människor som fortsätter ta hand om det vackra och uppskattar det. Ön blomstrar och människor söker sig dit..

Ischia är barnet som ingen haft tid till eller ”sett”. Barnet som får ta hand om sig själv så gott som det går. Husen och gatorna här är inte omhändertagna. Inte heller trädgårdarna. Vart jag går, känner jag att jag skulle vilja göra det vackrare. Grund-skönheten finns redan. Vad som saknas är någon som ser möjligheterna, att göra det vackra vackrare. Kärleksfullt, ta hand om och på så vis skapa välfärd och ytterligare en blomstrande människa/ö.

Kan skillnaden vara att det kom en man till, den fattiga ön Capri, för ca  130 år sen? En man som SÅG dess potentiella skönhet. TOG HAND OM ön, skapade ett Paradis, som drog människor till sig, som också uppskattade det vackra. Människor som ville sköta om ön, för att bibehålla det vackra. Fortfarande drygt hundra år senare så befolkas ön av människor som SER och SKÖTER om sin älskade ö och fortsätter att skapa välfärd.

Utsikt från ett fönster

Utsikt från ett fönster på Aragon Castle, Ischia

Det märkliga är att man vänjer sig, också vid det mindre vackra. Ligger det lite skräp på gatan, så gör det inget om man slänger dit mer. Det är ett välkänt fenomen. Till slut blir förfallet, det dominerande. Ingen bryr sig. Är där en fläck på tröjan, gör det heller inget om det kommer en fläck till. Men är gatan eller den vita tröjan ren, då syns fläcken direkt och man vill genast tvätta bort den. Ungefär så ser livet ut i ett nötskal.  Ungefär så skapas välfärd och brist på välfärd. Kan det vara så enkelt? Jag tror det. Jag tror att välfärd skapas av omhändertagande. Genom att SE. Att hålla rent. Släppa in ljuset och Att vara tacksam.

Villa San Michelle, Capri

Villa San Michelle, Capri

Tänk om alla människor hade en Axel Munthe vid sin sida som som såg möjligheterna. Tog in solen och ljuset och skapade välfärd. Axel Munthe: ”Mitt hus ska vara öppet mot sol, vind och havets röst. Som ett grekiskt tempel. Och ljus, ljus överallt.”

Mitt sökande efter rätt människobränsle blir mer och mer spännande. Ju mer jag lär mig, desto mer vill jag veta. Det är ju så vi människor oftast fungerar. För mig har det varit tryggt att veta att Morindas nonidrycker innehåller inte bara de viktigaste vitaminerna utan också viktiga mineraler, aminosyror, fettsyror, antrakinoner osv. Jag har också förstått att det inte bara handlar om att LÄGGA till vissa näringsämnen. Jag kan också TA BORT. Välja bort den mat som fördärvar, inte bara min kropp utan också vår miljö. Någon kommer efter oss, som också ska ha en möjlighet att leva.

Det tog lite tid innan ”25-öringen” helt trillade ner, men då den väl hamnat på plats, accelererade mitt intresse. Inte minst då jag fick veta att den odlade jorden idag, innehåller 85 % mindre mineraler, än för 100 år sen. Samt att 80 % av ”maten” i väst, är artfrämmande för människan. Hur kul låter det? Självklart vill jag lära mig mer.

Men varför fortsatte jag använda smör och olivolja då jag steker, trots att jag sedan långa tider tillbaka, har visst att det bildas giftiga cancerogena ämnen, då det hettas upp? Varför fortsatte jag  att steka mat och baka bröd, trots att jag för ett år sen fick veta att den franske biokemisten Camille Maillard för 100 år sen, fick franska medicinakademins pris för att han upptäckt sambandet mellan stekt, grillad, rostad mat och sjukdom?

Maillard var övertygad om att anledningen till uppkomsten av sjukdomar var den, att när födoämnen blandas och utsätts för höga temperaturer, bildas nya kemiska föreningar, som är mycket giftiga. Akrylamid bildas då olja upphettas till 120-140 grader. Vi äter chips och stekt potatis, trots att vi i Sverige vet vad som hände, då akrylamid läckte ut i vattendragen på Hallandsåsen. Kokosoljan är betydligt bättre att använda, den oxiderar inte förrän vid 180 grader. Dessutom är den vegetabilisk, med många positiva egenskaper.

Trots att jag i många år har känt till att vi ska minimera mejeriprodukter pga att cancer, speciellt att bröstcancer ökar då vi äter mejeriprodukter. Så har jag fortsatt använda smör,  grädde och massor av ost. En anledning är att jag tycker om det och att mina hjulspår är djupa och det är svårt att ta sig upp. Dessutom smakar maillard-mat väldigt gott, precis som smör, grädde och ost. När hyllningarna till Maillards upptäckt lagt sig, återgick världens kockar till att fortsätta bränna maten, eftersom alla var överens om att ”Maillardprodukter” är goda. Men farliga.

Med fokus inställd på rätt människobränsle, så tar jag mig sakta men säkert upp från de gamla slitna spåren. Varje gång jag slinker ner i hålorna, blir jag samtidigt fascinerad och frågar mig själv. Hur dum får jag vara?  Trots allt mitt kunnande, inte minst, tack vare den kunskap som jag fått från Morinda under de senaste 12 åren och speciellt det mest intressanta, som jag fick av Morinda, så sent, som för ett år sedan, kunskapen om A.G.E värdet, så fortsätter jag äta A.G.E höjande mat.

Jag vet att ett högt A.G.E-värde skadar mina organ och får kroppen att åldras snabbare än nödvändigt. Men det hindrar mig inte att stoppa i mig ”mat” som jag vet höjer mitt A.G.E. Dock väljer jag, att inte äta det höjande i stora mängder. Men jag äter det. Hur intelligent är det? Jag har dock kommit så långt att jag automatiskt tänker när jag ser mat. A.G.E-höjande eller A.G.E-sänkande. Därefter gör jag mitt val.

En annan konstig iakttagelse är, att då jag ska unna mig något extra gott eller har bjudning, då väljer jag gärna mat som snabbare tar livet av mig. Visserligen bannlyser jag vissa saker också vid bjudningar. Där finns gränser även när det gäller att förgifta gästerna. Druvor t.ex. De har inte ens funnits som kosmetiska vid bjudningar på många år. Jag anser att de ekologiska druvorna ligger för högt i pris och väljer bort dem. De icke ekologiska är alltför giftiga.

Jag har aldrig varit en godisgivande mormor/farmor. Men jag kan inte undgå att se hur det tindrar i de små vackra barnaögonen, då de får en liten godisbit. Det gör mig glad. För en tid sen, berättade jag för de små, att vuxna blir lyckliga, då de ser barnaögon tindra. De flesta blir lyckliga av godis. Jag har talat om för barnen att godis och läsk, kostar så lite, att jag skulle kunna ge dem det i massor.

Jag berättade också att anledningen till att jag inte gör det är att kroppen inte mår bra av socker eller kemikalier. Man blir sjuk, inte idag eller imorgon. Inte heller om ett år. Men gifterna som finns i det färgglada godiset och de billiga chokladen lagras och en dag i framtiden kommer det att visa sig. Detsamma gäller allt sött. Jag frågade om de små, kunde hjälpa vuxna, som så gärna vill se glada barnaögon och tacka nej till godis. Det ville de givetvis. Eftersom barn vill göra vuxna glada. Men jag förstår att det är en omöjlighet. Jag ser hur lång tid det har tagit mig att förändra min kost, trots min kunskap och vilja.  I min exmans trädgård, är det så väl ordnat att det finns ett ”godisträd”. Ibland bär det ”frukt”. En liten, liten chokladbit och då är det fest.

Men undantag gör jag. När jag senast fyllde år och hade ett litet kalas, köpte jag för en gångs skull ”lösgodis”. Detta placerade jag i en skål, på ett mycket lågt bord. Ellen, mitt tolvåriga kloka barnbarn, drog mig åt sidan och sa: ”Mormor, nu har du inte tänkt till. Du har satt godisskålen, så lågt att de enda som ser den, är de små och de har redan börjat stoppa i sig. Jag försökte förklara att jag satt den där med avsikt, för att idag är det fest. Jag undanhöll sanningen för henne och sa inte, att vi människor lever kvar på en primitiv nivå och har inte ändrat beteendet i vår kultur, trots att vi idag har en mycket större kunskap än våra förfäder hade. Vilket innebär, att det är helt normalt att förgifta sig och droga ner sig, med både mat, socker och alkohol. Speciellt, då det är fest.

Vad jag gillar extra mycket av livets mysterium, är, att det som vi människor fokuserar på, det kommer alltid till oss. Av den anledningen vill jag ha koll på vad som far omkring i mina tankar. Speciellt vill jag ha koll på om jag har positiva eller negativa tankar. Känner jag rädsla eller mod? Brist eller överflöd? För det som jag fokuserar på, det kommer. Det slår aldrig fel. Vi kan inte springa undan vår egen skugga.

Så för en tid sen kom mer kunskap till mig angående sambandet mellan kost och hälsa. När eleven är mogen, kommer mästaren. Denna gång i form av professor Stig Bengmark. Under årens lopp har jag lyssnat på en del ”kost-professorer”, som jag personligen klassat som ”falska” profeter. Jag är tacksam över att jag kan ”känna” in vad som är rätt eller fel.

Professor Bengmark kändes mycket  ”äkta”, med sann forskning, som inte gynnar någon business. Professor Bengmark, var inbjuden av Morinda och några produktkonsulter, till Årsta. Han bekräftade den kunskap, som Morinda gett mig under 12 års tid. Den 85 åriga mannen kom från London till Stockholm. Han är själv ett levande bevis på hur rätt kost får en människa att hålla sig ung, länge.

Professor Bengmark, kändes som min kompis, då han sa att det är en myt, att våra gener bestämmer om vi ska bli sjuka. 5-10 % av vårt DNA är genetiskt betingat. 90 – 95 % beror på vår livsstil. Det viktigaste är hur vi själv lever. Behandlar jag mina gener illa, då blir jag sjuk i förtid. Bengmark fortsätter. Ju mer tillgång till billiga jordbruksprodukter, desto mer sjukdom. Ost-konsumtionen har de senaste åren ökat från 5-19 kg/år.

Industrin har förstört vår mat.

Studior har visat att människor blir friska genom att äta A.G.E sänkande kost. I en studio på 14 diabetiker blev 12 av dem friska på sex månader, då de åt A.G.E sänkande. När de återgick till sin tidigare kost kom sjukdomen tillbaka.

Studior visar att PSA-värdet sjunker då männen övergick till grön kost.

Även djur i djurparker lider av sjukdomar. Överviktiga, sjuka gorillor i en tysk djurpark fick övergå till grön, A.G.E sänkande kost. Det var inte helt enkelt. De är lika oss och protesterade genom att bli sura och vägrade äta. Men då det inte blev någon annan mat, accepterade de och med den gröna kosten, tillfrisknade gorillorna efter hand.

Har du kontroll över dina inflammationer, har du kontroll över din hälsa.

Blodtrycksmediciner skadar tarmarna. 80 % av immunförsvaret sitter i tarmarna.

Endotoxin är ett gift som bildas vid övervikt. Magnesium skyddar mot endotoxin. Diabetiker lider oftast av magnesiumbrist. Finns bara ett sätt att få bort för mycket fett. Grön mat.

Gluten dödar tarmfloran. Fler och fler människor väljer att inte äta spannmålsprodukter. Genom att sluta äta bröd och pasta har människor blivit friska både från epilepsi och alzheimers. Bra resultat också till ADHD. Fler och fler idrottsmän väljer bort gluten och mejeriprodukter.

Var inte rädd för högt kolesterol. Hjärnan byggs på kolesterol.

D-vitaminbrist lider de flesta av. D-vitaminbrist ger bl.a för tidigt åldrande, allgergi, alzheimers.

Hemligheten bakom en god hälsa är. Tillbaka till naturen. Tid för ätande. Tid för vilande. Ät lite av varje.

80 % grönt. 10 % avokado, vegetabiliska oljor. 10 % bönor, ärtor, nötter.

Stig Bengmark, tycker att 5:2 dieten är ok. Vi äter då mindre mat. Människor äter på tok för mycket. För mycket mat, som skapar sjukdom på sikt.

A.G.E sänkande: sömn, motion. Avokado, broccoli, spenat, grönkål. Förstör inte maten. Ät grönsakerna råa.

Citron och grapefrukt är bra val, liksom rabarber, körsbär, kål, lök, rödvin i liten mängd, grönt te.

Färska kryddor och nötter. Surkål, kokta bönor, quinoa, ärtor, bönor. Överdriv inget. För mycket frukt kan ge dåligt minne. Ät frukt i lagom mängd. Tre frukter per dag. Omega 3 kan förbättra minnet.

A.G.E höjande. Farligast är bröd, knäckebröd, skorpor, mejeriprodukter, stekt, rostad och grillad mat. Givetvis socker.

Kraftigt höjande är mjölk- och äggpulver, som finns i de flesta färdiga och halvfärdiga livsmedel, bland mycket annat också i glass, välling, mesost och kliniska näringstillskott.

Kokt potatis, kokt palsternacka, ris, pizza, bacon, korv och rött kött, höjer A.G.E. Liksom coladrycker, läsk, kaffe (speciellt mörkrostat), kinesisk soja, balsamvinäger, rostade jordnötter, alkohol, cigaretter. Kemiska tillsatser. Stress, för lite sömn. Microvågs-värmd mat.

En frisk människa har alltid ett lågt A.G.E. Vid sjukdom är A.G.E värdet högt.

Forskningen gällande sambandet mellan kost och hälsa får inga forskningspengar. Avgiften till dagens föreläsning, kommer att gå till forskningen, informerade S.B.

Vad som hände med mig, efter mötet med Stig Bengmark, var att kunskapen förankrades djupare i mig och sedan dess har det varit betydligt lättare att hoppa över den A.G.E höjande maten. I takt med att min kunskap, vad gäller rätt människobränsle, växer, blir det roligare och roligare att laga mat.

Jag önskar bara att jag haft kunskapen, när mina barn växte upp. Men då svalde jag det mesta som etablissemanget matade mig och pressen med. Att vara mätt, var uppgiften. Det som gick att köpa i livsmedelsbutiken, var rätt mat. Jag kan försvara mig med att det före internet, inte var så enkelt att få information.

Jag är glad över att jag blivit tillräckligt ödmjuk, så att jag inte, som på ”gamlas” vis, envist håller fast vid, att det som jag en gång lärt, är det enda som gäller. Eller som John Steinbeck sa: ”Förmågan att idag tänka annorlunda än igår, skiljer den vise från den envise.

Själv känner jag att jag kommer lätt undan, genom att varje dag dricka Thrive Max, som både rensar ut gifter och ger min kropp en betydande mängd rena, naturliga näringsämnen, som kroppen känner igen och på ett intelligent sätt kan ta hand om. Självklart är detta mitt viktigaste val av mat.

Eller som dietisten Pat Baird skriver i Alternative Medicin Magazine. En tidning som finns på apotek och i hälsokostbutiker i USA. ”Bromsa ner åldrandet, genom att äta A.G.E sänkande mat. I artikeln refererar hon också till iridoidernas gynnsamma effekt på vår A.G.E nivå. ”Om man dagligen intar drycker som Thrive Max, kan man skörda nyttan av iridoider.”WP_003644

Människan kan välja att skaffa kunskap och inte vara ett offer.

Jag är så glad att kunskapen sprids.

I förra veckan råkade jag höra ett telefonsamtal. Min exman blev uppringd av en kollega. Det visade sig att kollegan var mycket oroad över att man eventuellt använt ett felaktigt fett till en maskin. Detta måste utredas. Ett felaktigt fett kan få förödande konsekvenser för maskiner. Det betyder inte bara att livslängden förkortas, det blir driftsstörningar, maskinen hackar, blir obalanserad och måste repareras. Vilket kostar pengar och ger sämre lönsamhet. Detta är allvarligt. En stor del av dagen tillbringade exet bakom plattan och googlade hit och dit för att utforska vilket fett den stackars maskinen skulle ha för att leva ett aktivt liv så länge som möjligt.

Kollegans brinnande engagemang över vilket fett som är det optimala gäller dock inte honom själv, ej heller hans barn. För mig, som försöker lära mig allt om människobränsle, var situationen mycket slående. Speciellt som jag vet att denna kollega inte tror att fettet han stoppar i sig själv, eller sina barn, har någon betydelse. Att det skulle finnas ett människobränsle och människofett som kan skada eller vara bra för människan, tror jag aldrig han har funderat på. Rätt bränsle finns bara till exklusiva maskiner. Dit räknar han inte människan.

Jag har funderat över varför inte rätt människobränsle är allmänt känt och i synnerhet, varför vi inte som små barn får lära oss om hur vår egen kropp fungerar. Vilken mat som bygger upp kroppen och vilken mat som bryter ner den den.

Många gånger har jag tänkt. Vad är det som är så himla märkvärdigt? Vi är ju inte de första människorna på Jorden. Varför diskuteras kost och dieter som om människan var en helt ny manick, som man ännu inte har fastställt bränslet till?

När jag lyssnade på detta samtal, stod bilden klar. Vi är de första människorna på Jorden som har möjligheten att välja vår mat. Kosten har förändrats från naturlig till konstgjord, på kortare tid än 100 år. Det är en så kort tid i människans historia att den skulle knappast synas i en stapel. Våra förfäder har aldrig befunnit sig i situationen att behöva välja sin mat eller fundera på om maten var rätt eller fel. Man åt vad som fanns och maten  fanns i naturen. Som den alltid gjort. Problemet var att det fanns för lite mat. Från slutet av 1800 fram till 1920-talet lämnade 1.3 miljoner människor Sverige pga av fattigdom och svält.

Då är det ju inte alls konstigt att dieter är ett så hett ämne. Den ena forskaren säger si och den andra så. Så har det varit sen 60-talet och nu står vi här och undrar. Vad var det som hände? Varför är jag sjuk? Varför är jag överviktig. Varför sover jag dåligt? Varför är jag orolig? Varför känner jag ingen lycka? Varför har jag ingen energi? Jag har ju följt alla råd och rekommendationer.   

Men vi är nybörjare. För tidigare generationer handlade livet om att stoppa i sig så mycket mat, man kunde få tag i, för att överleva. För dagens människa gäller det, för att överleva. Att INTE stoppa i sig allt man kan få tag i, som man skulle vilja stoppa i sig.

Förändringen kom i mitten på förra seklet, efter andra världskriget. Efterhand som pengaflödet accelererade, förändrades livsmedelstillverkningen och blev storindustri. Butikerna fylldes med livsmedel, de små lanthandlarna och gårdarna försvann och man plockade snart själv mat från hyllor och började fylla kundvagnar. Människan började ta ut svängarna och maten skulle nu också vara mera njutbar och snabblagad.

Människan som blivit ”visare” visste nu att man kunde tillsätta socker i maten som aktiverade hjärnans lyckocentra och man åt mer. Det räckte inte med det. Snart var maten ett hopkok av kemikalier som inte bara triggade igång våra njutningscenter, den skapade också ett beroende och kunde t.o.m ge hungerkänslor. Vi stoppade i oss mer och mer. Det var bra för businessen, men inte för människan.

Ytterligare fler år har gått och homo sapiens har nu kommit så långt i sin utveckling att hon börjar leva upp till sitt namn, ”vis människa”, ”människa som förstår”. Det är i det uppvaknandet som  många människor befinner sig i nu. Utvecklingsfasen ser oftast  likadan ut. Först förnekelse. Jag bryr mig inte. Det är inget fel på maten, den har vi alltid ätit. Därefter försvar, men jag äter rätt och andra fel. Därefter vaknar nyfikenheten och kanske överlevnadsinstinkten som leder till forskning och så en dag har kunskapen förankrats i hjärtat och jag förstår att jag kan välja mat som håller kroppen frisk och vital och mat som gör kroppen svag och sjuk. Jag förstår att det är jag själv som har ansvaret över min kropp.

Jag har själv gått igenom de stadierna. För tjugo år sen, talades det inte om matens kvalitet. Man förutsatte att den var bra. Näringstillskott pratade man om. Hälsokostaffärerna började ploppa upp. Men sånt behövde inte jag. All näring fanns i maten, om man åt  rätt sammansatt kost. Det hade jag fått lära mig. Jag förnekade matens brist på näring, utan att egentligen veta. Och vad hade det för betydelse, egentligen? Det viktiga var väl att äta sig mätt och jag använde mig av naturliga produkter. Bakade t.o.m brödet själv och åt av god aptit. Hade ingen aning om att man de senaste åren tillsatt extra stora mängder gluten i mjölet. Jag visste inte heller att 80 % av det svenskodlade råget innehöll stora mängder av klormekvat. Ett reproduktionsstörande tillväxtreglerande medel. Dessutom innehåller havre och råg också karbendazim, som är cancerframkallande, reproduktion- och hormonstörande, det hade jag ingen aning om. Det var mycket lugnt att vara okunnig och slippa ta ansvaret att välja.

(EU-kommissionen har lagt fram ett förslag och ville stoppa de hormonstörande bekämpningsmedel, som är cancerframkallande, hormon- och reproduktionsstörande.  Men kemikalieindustrin hävdar att ett förbud skulle slå ut 37 av dagens mest använda växtskyddsmedel, vilket innebär, 36 miljarder, 45 % av den europeiska marknaden. Pga av detta sköt EU-kommissionen hösten 2013 upp ärendet. Dessa gifter finns också i svenskodlade äpplen.)

Då jag närmade mig 50, började åldersrelaterade symptom, visa sig. Naturens gång tänkte jag. Men inom mig började tvivlet ploppa upp. Tänk om maten inte räcker till näringsmässigt? Tänk om man ändå behöver extra näringstillskott?  Jag fortsatte förneka födans brist på näring, men i smyg gick jag till hälsokostaffären och köpte näringspreparat, för massor av pengar. Inte för att jag märkte någon skillnad på vare sig energi, immunförsvar, sömn eller hud. Men reklamen lovade mirakel och jag fortsatte köpa.

Något år efter min femtio års dag, kom Morindas Tahitian Noni i min väg. I noni fanns tydligen allt i ett och jag var tacksam över att slippa köpa alla burkarna på hk. Det var både praktiskt och billigare. Något mirakelmedel trodde jag inte längre på, efter mina år med hälsokost.

Ändå  hände något. Gifter lämnade kroppen ibland omärkligt, ibland med lite obehag. Förändringarna kom smygande, efterhand fullt synliga och mycket märkbara. Allt skedde inte på en gång. Den positiva förändring som skedde i min kropp ledde till att jag, för första gången i mitt liv blev nyfiken på vilken typ av människobränsle kroppen behöver. Det gick inte att blunda för att med rätt sammansatt naturlig näring, skedde en positiv förändring. Det var inte bara den fysiska kroppen utan också den psykiska som förändrades, genom att jag drack några skedar av en juice varje dag.

Till en början nöjde jag mig med att låta kroppen förse mig med kunskap. Förvånad insåg jag att min kropp var smartare än jag är. Jag kunde känna in och äta den mat som kroppen pekade på och som jag mådde bra av. Inte för att jag förstod hur det gick till. Det bara skedde och det bästa var att jag kunde sluta äta, då kroppen fått, vad den behövde. Det hade jag inte lyckats med tidigare. Vilket skapade övervikt. Men sötsuget då? frågar många. Ja, det fanns kvar, länge. Det fick jag övervinna. Där fick jag vara smartare än kroppen som ville ha, eftersom jag hade ett beroende. Jag fick ta kommandot över min kropp.

Efterhand som åren har gått, har jag  blivit mer och mer intresserad över hur mycket ren, näringsrik mat, kan påverka kroppen och t.om. bromsa åldrandet. Det har lett till att mitt sökande också gått utanför min egen kropp. Med stort intresse tar jag del av den nya forskningen och försöker hitta sanningar som inte bara handlar om det kommersiella. För att klara det, får jag använda mig av min egen inre visdom, som vi alla, homo sapiens besitter. Det gäller bara att ge sig tid att nå in till den och lyssna.

Sökandet efter det rätta människobränslet är en spännande resa, som jag delar med många andra. Alla vet att det inte alltid enkelt att vara pionjär. Men onekligen inspirerande. Tack vare Morindas forskning, Google och professor Stig Bengmark, bara för att nämna en forskare, har jag hunnit så långt på vägen att jag känner mig väldigt nöjd.

Det rätta människobränslet handlar inte bara om att befria kroppen från gifter och äta näringsrik mat. Till stor del handlar det om att plocka bort den mat som försvagar oss. Den mat som får våra organ att lägga av tidigare än nödvändigt och därmed åldras i förtid.

En människokropp är mer avancerad än den mest komplicerade maskin. Människan behöver inte bara bränsle, den behöver också använda kroppen. Vara kreativ. Bygga upp muskler. Sömn, som reparerar kroppen. Varje natt, behövs sju till åtta timmars sömn.WP_003583

Homo sapiens har funnit spåret till det rätta människobränslet och exet har funnit det rätta fettet till maskinen. Jorden fortsätter snurra. OCH människan kan börja BLOMSTRA.

Tahitian Noni family