Livet är fullt av oväntade händelser. För en tid sen fick jag en invit in i den politiska världen. Det ledde mig in i en dröm och jag fick se att världen har missat en väsentlig sak. Vi har inte avslutat det gamla millenniet. Med stor möda försöker vi släpa in det gamla i den nya tiden. In i det nya millenniet. Vi lappar och lagar de gamla reglerna, så att de ska passa in i vår  nya tid. Men det går inte att bygga något nytt hållbart på gamla ruiner. För att få en stabil grund att bygga på, bör det gamla  rivas ner, innan det nya kan byggas upp. Att fortsätta bygga på rangliga ruinerna från förra millenniet skapar ingen bättre värld.WP_004767

Våra uråldriga lagar och traditioner, kom till,  i en tid som dominerades av krig, svält och fattigdom. I många områden t.ex juridikens, använder vi oss fortfarande av ord, som ingen människa tagit i sin mun på kanske hundra år. Förra millenniet var en mörk tid, där rädslorna styrde. Ett millennium fyllt av träldom och slaveri. Ett millennium där kyrkans män, övertygade människor om att  häxbränning gjordes i  ett gudomligt syfte. Ett millennium som fick människan att glömma bort att hon var en del av Universum, naturen och tro att hon var intelligentare än det som skapat henne. Ett millennium som öppnade upp ”verk”. Det ena efter det andra för att skydda människan. För inte kunde det vara så ”mörkt” att ”verken” kom till för att människan skulle känna sig så trygg, att hon inte skulle se alla ulvar som sprang omkring i fårakläder.

Men vi klamrar oss fast vid det gamla, vid mörkret, på samma sätt som vi försöker hålla fast allt annat som är färdigt, i rädslan för förändringar.

Vi har gått igenom mörkret och kommit in i ett nytt millennium som ger oss ett starkare ljus, större förståelse och mer kärlek. I det starka ljuset  blir lögnerna synliga. Utmaningen ligger i att våga se sanningen och göra de förändringar som behövs för att vi ska kunna leva i ljuset.

Under förra millenniet fick människan många och stora utmaningar. Hindren och det svåra vi möter, det kommer till oss, för att vi ska utvecklas. Förra millenniet var en kamp. Människan kämpade öga för öga, för så har vi lärt oss. Fortsätter vi den kampen, slutar det med att vi alla blir blinda och tandlösa.

Det krävs mod att våga möta  ljuset. I rädslan gömmer man sig bakom lögnen, försvarar den och vägrar se sanningen. I rädslan förtalar man och förlöjligar man det och dem som finner nya upptäckter som inte stämmer överens med den gamla tidens.

I drömmen ser jag också hur människan i den gamla tiden, trodde på lögnen och proppade inte bara sig själv full med gifter utan också sina barn. Man trodde så mycket på lögnen om gifterna att man t.o.m injicerade dom, rakt in i blodomloppet. I drömmen är den tiden förbi och jag känner en stark glädje, då jag ser hur framtidens barn växer upp till friska, starka, företagsamma, kärleksfulla  individer.

I drömmen blir jag för en stund klarsynt och tänker, hur kunde vi låta oss luras. Det får jag snabbt svar på. De stora drakarna matade vårt Ego och vi njöt av det söta, bekvämligheten och snabba effekter.

I drömmen, ser jag att sjukvården länge varit sjuk. På många ställen är den rent av döende. I den nya tiden finns ingen SJUK vård. Där kommer vården att vara FRISK. Maten kommer att vara en naturlig del av läkningsprocessen. Liksom alternativa behandlingar. I den nya tiden blir inga läkare eller forskare hotade och förföljda om de funnit en hållbar teori om något naturligt, enkelt som gagnar människan och moder Jord. Även om hon funnit något som det inte går att ta patent på.

Skolan längtar efter att ta ett kliv in i den nya tiden. Där varje elev får stöd att utveckla sin talangkärna och uppmuntrad att göra det som hon brinner för. Alla människor har en gåva. I den nya tiden kommer vi att uppskatta olikheterna och ta tillvara dem.

I en tid med välfärd till alla kommer bidragen att se annorlunda ut. Att bara ta emot förminskar människan. Ingen mår i grunden bra av att endast ta emot. Alla har något att ge, efter bästa förmåga. Perioder i livet kan av olika anledningar vara undantag. Forskning visar att man blir lycklig av att  ge. Ett samhälle med lyckliga människor är ett gott samhälle.

MEN,  NEJ. Politik är inget för mig och har aldrig varit. Politik är till för dom som gillar att sitta i sandlådan och bråka om vad man ska fylla hinken med, när man lyckats komma överens om vilken färg som hinken ska ha. Grön, blå , röd, regnbåge, grå, gredelin eller vad nu det kan vara.

Dessutom är jag programmerad att vara lagom och politik har aldrig varit lagom. Visst jobbar jag på att hitta tillbaka till mitt original och filtrera bort alla de lögner som jag blivit matad med, sen den dag jag såg min första soluppgång. Men fortfarande kan jag komma på mig själv och ibland trillar jag tillbaka och tror på lögnen och försöker stoppa in mig i lagom-säcken. Det känns dock bra att veta, att, ”Jag kan inte vara mindre än den jag är. Jag kan inte vara mer än den jag är. Jag kan bara vara den jag faktiskt är.”

Men tillbaka till politiken. Valår har jag aldrig uppskattat, bara accepterat. För mig är valår ett sådant år, då bästa vänner kan bli osams under en middagsbjudning.

Dessutom håller jag med Evert Taube. ”Det är krig och politik som fördärvat vår Jord” – och Jorden, den ska vi vara rädda om. En frisk Jord är vad allt levande behöver för sin existens.

Min gode vän Petri och jag, har samma syn på vår Jord, som den irländske poeten Thomas Moore. ”Jorden är inte en plattform för mänskligt liv. Jorden är en levande varelse. Vi är inte PÅ Jorden. Vi är en del av den. Jordens hälsa är vår hälsa.” Det visste Moore redan när han levde 1779-1852. Fortfarande har inte alla tagit den kunskapen till sig. De ovetande finns också bland världens politiker. Det är inget konstigt med det. Allt tar den tid som det ska. Jorden har snurrat relativt sakta och människor har inte förändrats så mycket. Men nu sker det. Jorden accelererar och människan utvecklas snabbare än någonsin. Människan är på väg att bli en högre stående varelse. Med andra ord, människan håller på att bli mänsklig.

Med tanken, ALDRIG POLITIK somnade jag lugnt in på kvällen. Åtta timmar senare vaknade jag upp med en klar bild av vad politik varit för mig. Det första jag insåg var att jag frivilligt hade lämnat över min rösträtt till mitt Ego.  Jag har alltid röstat på det parti som jag trott skulle vara det bästa för MIG.  Det parti som gett  mig någon typ ”vinning”. Jag försökte värja mig, för så illa kunde det väl ändå inte vara. Jag som är så medmänsklig och vill alla väl. Men jag kan inte längre lura mig själv. Jag har jobbat tillräckligt länge på att finna min egen sanning. Jag fick ge mig. Så illa är det. Dessutom vet jag, att när jag vill få andra att tycka som jag, då är det Egot som styr. Det Högre Jaget är alltid kärleksfullt och accepterande.

Hur jäkla dum har jag varit. Egot styrs ju av rädslan. Det säger sig själv att man inte kan skapa något gott utifrån det. Att rädslan är grogrunden till ondska, är ingen hemlighet. När jag betraktat min senaste insikt och sanningen hade besegrat min lögn, önskade jag av hela mitt hjärta, att andra människor, runt om i världen, inte gjort detsamma som jag och gett sin rösträtt till Egot. Men snart insåg jag att så inte är fallet. Då skulle världsbilden sett annorlunda ut.

Men snart bubblade glädjen i min kropp för jag vet att allt börjar med en  tanke. Det finns inget på vår Jord som inte börjat med en tanke. Jag behöver inte tänka ordet politik, eftersom för mig betyder det ”strid”. Jag kan helt enkelt bara plocka fram en ny bild. Ska en förändring ske, finns det bara ett sätt. Jag får förändra mig själv.

Enda vägen till fred på Jorden är att våga se det mörker/rädsla, som jag själv bär på, inom mig. Då jag bekräftat rädslan, lyfter jag fram den i ljuset och ger den kärlek och så har sanningen segrat.

Någon är ha sagt, för länge sen, att det är sanningen som ska göra oss fria. Jag förstår det. Lögnerna och rädslan har åtminstone hållit mig fången och icke seende.

När jag nu vet att det ”bara” handlar om att förändra mig själv, känns det väldigt enkelt att påbörja arbetet med att bygga upp den nya världen och skapa ett samhälle med välfärd till alla, givetvis också till moder Jord. Jag slipper hela jobbet med att ändra alla andra. Ändra hela världen. Tänk att jag inte fattat det tidigare. Men allt har sin tid och allt som sker är gott och ibland obehagligt gott.

Med glädje släppte jag ordet politik. Ett nytt ord kommer att skapas i den nya tiden. Ett ord som ger en vacker resonans i Universum. Partierna ska inte vara separerade. De ska arbeta tillsammans för Allas välfärd i en frisk värld.

Kaos kan uppstå, då man är på väg att lämna det som är färdigt och man ännu inte insett att något nytt, bättre är på väg. Rädslan blir större och de som är mest rädda vill bygga än högre murar. Men vem vill leva innanför murarna? Vem vill vara fånge?

Det är dags att tacka för det som varit. Tiden är mogen och vi kan om vi vill, befria oss från traditioner som sitter likt osynliga fotbojor. Den som känner sig redo kan vara vara med i begynnelsen och skapa ett nytt årtusende i kärlek, sanning och ljus. Det är varken sämre eller bättre att vara först. Man kommer när det är dags.

Med ögon som just kommit ut från mörkret, är ljuset bländande. I det starka ljuset som vi nu lever i, ser vi sanningen och upptäcker att livet inte behöver vara en kamp. Vi kan välja acceptans och förståelse.WP_004769

En ny värld,  bygger man inte på en dag.  Det som får mig att tro att det finns en möjlighet att påbörja skapandet av den nya världen, är att jag vet, att det finns så många människor som är medvetna om att förändring handlar inte om att ändra andras beteende. Det handlar om mig själv.

Det är bara att tänka en kärleksfull, accepterande, tacksam tanke. Så är skapandeprocessen igång. Kan det vara enklare?

Med nya ögon antar jag utmaningen och ser med glädje fram emot ett möte med någon som jag tror är modig nog att påbörja byggandet av 2000-talet. Den nya tiden.